Bonden Tomas är tacksam för regnet – kan ha räddat skörden: ”Kom i grevens tid”

Spannmålsbonden Tomas Larsson utanför Kil är tacksam för regnet som kommit den sista tiden.

Det kan ha räddat mycket av årets skördar.

– Regnet kom i grevens tid. Nu kan det i alla fall bli en halvdan skörd, ett tag trodde jag att det inte skulle bli någonting, säger han.

På hans gård i Västra Tolerud finns 1 400 hektar, här odlas både spannmål och vall som konserveras och blir ensilage för hästar.

Tomas har redan skördat sin första vall, av två.

– Den första skörden var riktigt dålig, och det påverkar så klart. Det är jättekris när det kommer till hästfoder, det är brist i hela Sverige.

Tredje vallskörden

Den första vallskörden i Värmland drabbades hårt av torkan i början av sommaren. Det är också den skörd som är viktigast, för regionens mjölk- och köttbönder, då den innehåller mest näring. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, i Värmland har den till och med på många håll halverats.

– Får du bara hälften av vad du normalt sett brukar få och sedan inte har något lager från tidigare år då kan det bli kärvt, säger Monica Thörner, som är vice ordförande.

Även den andra skörden har påverkats negativt, men hur det blir med den tredje är det ännu oklart. Den skördas någon gång i september.

– Nu har det regnat så den tredje skörden kan ju säkert ge bra, men då har du inte de värdena i gräset som du vill ha. En mjölkko till exempel måste ha bra gräs för att kunna producera bra med mjölk. Och den tredje skörden har aldrig de värdena eftersom den skördas så sent på säsongen, säger Monica Thörner.

Kan man tillgodose kon på något annat sätt då?

– Det går men då får du köpa in mer koncentrat, men då blir det dyrare att ta fram en liter mjölk gentemot att du kan förse dina djur med eget foder. Så då blir det en dyrare foderstat och därför dyrare produktionskostnad.

Priserna på insatser i år är generellt högre än normalt, för spannmålsbonden Tomas har både gödseln och den plast som används vid ensilering gått upp radikalt i pris. Vilket får konsekvenser när skördarna inte blir som vanligt.

Med mindre skörd, blir det också mindre att slå ut alla kostnaderna på. Vilket i sin tur slår hårt mot både hästägare och ridskolor, som blir de som i slutändan också måste betala.

– Vi försöker höja så lite som möjligt men vi måste kompensera oss, säger han, och fortsätter:

– Men nu är det som sagt tur att det har regnat så det blir en andra skörd. Det kan ju rädda det lite grann.

Spannmålsskörden

Enligt Lantmännens prognos förväntas den svenska skörden uppgå till 4,6 miljoner ton spannmål i år. Det är 0,6 miljoner ton mindre än det senaste femårsgenomsnittet och 1,2 miljoner ton mindre än förra årets skörd.

För Värmlands del förväntas också årets spannmålsskörd att bli lägre än normalt. På grund av den kalla våren har vårsådden på sina håll i länet fått en dålig start medan höstsådda grödor klarat sig bättre, enligt Lars Johan Lander som är förtroendevald på LRF Värmland.

– Men det är väldigt lokala variationer. Vissa gårdar som sådde i höstas kanske har klarat sig lite bättre, för de grödorna har kunnat återhämta sig mot de som såtts tidigt och lite kallt. Oberoende av om man är eko eller konventionell, säger han.

Förutsättningarna för årets skörd är generellt bättre för de värmländska bönderna jämfört med 2018. Då slog torkan och den vattenbrist som uppstod hårt mot lantbrukarna.

– De som har skördat söderut i Sverige har allt mellan 50 till 75 procents skörd, och det blir säkert så i Värmland också beroende på vart i länet man befinner sig, säger Lars Johan Lander.

Trots att torkan, och det sena regnet påverkat är spannmålsbonden Tomas hoppfull. Men minnet av den heta och torra sommaren 2018, finns i bakhuvudet.

– Det kan inte bli en bra skörd, men det kan bli en skaplig om vi har tur. Det är mycket positivare nu än 2018, säger han, och fortsätter:

– Hade värmen fortsatt ett tag till så hade det kunnat bli som då, men nu kommer andra skörden på vallen att bli bättre än 2018. Så vi kommer att kunna kompensera upp det lite. Det har repat sig förvånansvärt bra, men de sista dagarna när det var så varmt tänkte jag att det här blir ju ingenting.

Sämst för kornet

Förutom ensilage sår Tomas även sädesslagen havre, korn och vete. Hans havreåker lyser både gul och grön just nu. Det gula har börjat bli moget, medan de gröna har kommit i gång nu i och med regnet berättar han. Ett normalt år brukar han kunna skörda runt fem ton havre.

– Nu får vi vara glada om vi får fyra, säger han, och han tittar ut över fältet.

Lite längre bort ligger vetefältet, och för Tomas del har hans höstsådda vete drabbats hårt av den kalla våren. Kylan har enligt honom förstört rötterna.

– Det har tunnats ut och blivit sämre på grund av det. Vanligtvis kan jag skörda mellan åtta till nio ton. I år är jag glad om jag får fyra till fem ton per hektar.

Sämst blir det dock för kornet, som drabbats hårdast av sommarens torka. I år kan här nog bli bara tre ton mot brukliga fem. I år har heller inte kornplantorna fått några sidoskott.

– De dog, torkan har tagit otroligt på skörden, säger Tomas, och fortsätter: