Hoppa till huvudinnehållet

Avlasta Arlanda och klimatet med tågvagnar till Europa

Publicerad:
Reporter Värmlands Folkblad
Värmlands Folkblad
redaktion@vf.se
Glada elever och lärare från Brogymnasiet i Kristinehamn på perrongen i Nürnberg inför det tidiga tågbytet till Wien 18 mars i år. Målet inom EU bör vara att åtminstone några dagliga tåg inom unionen är gränsöverskridande över långa distanser för att undvika byten och förseningar och gynna ett komfortabelt tågresande, skriver Anders Andersson, lärare.
Glada elever och lärare från Brogymnasiet i Kristinehamn på perrongen i Nürnberg inför det tidiga tågbytet till Wien 18 mars i år. Målet inom EU bör vara att åtminstone några dagliga tåg inom unionen är gränsöverskridande över långa distanser för att undvika byten och förseningar och gynna ett komfortabelt tågresande, skriver Anders Andersson, lärare. Foto: Privat

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Enligt Swedavias senaste trafikstatistik är flygresandet på väg att återhämta sig från pandemidippen 2020. I juni i år flög 3,2 miljoner resenärer via Swedavias flygplatser, vilket motsvarar 82 procent av nivån i juni 2019. Positivt för flygbranschen och för dem som gillar att resa snabbt, enkelt och billigt, men negativt för klimatet.

Arlanda är Swedavias dominerande flygplats och bland de största destinationerna därifrån är Oslo, Köpenhamn, Berlin, Düsseldorf, Frankfurt, München, Paris, London, Amsterdam, Wien och Bryssel (inklusive Bromma). Alla dessa destinationer ligger dock nästan på tågavstånd från Stockholm och tar i bästa fall högst 24 timmar med tåg till London eller Paris, inklusive fem respektive fyra tågbyten. För familjen på semester, för de som jobbar via dator och de som värnar om klimatet kan åtminstone en av tur- och returresan göras med tåg, där minst åtta timmar försvinner i sovvagnen. Om nu inte sovvagnarna är fullbokade eller tågen försenade…

Brogymnasiet i Kristinehamn deltar i ett Erasmusprojekt tillsammans med skolor i Polen, Rumänien och Grekland. När vi förra hösten besökte den grekiska skolan i Volos var flyg enda alternativet, men när vi i mars i våras besökte den rumänska skolan föregick vi med gott exempel och valde tåg ner och flyg hem, vilket nästan halverade koldioxidavtrycket. Tågresan startade en tidig fredagsmorgon i Kristinehamn och efter tågbyten i Göteborg, Köpenhamn, Hamburg, Lüneburg, Nürnberg och Wien ankom vi Budapest på lördagskvällen. Efter övernattning fortsatte söndagen med tåg och minibuss över pustan och Karpaterna till rumänska Targu Jiu. En innehållsrik och jobbig resa i sittvagnar därför att sovvagnarna var fullbokade redan i januari.

Även englandsresan i juni gjordes på järnväg, där redan Snälltåget från Malmö avgick drygt en timme sent, vilket gjorde att jag missade tåget i Hamburg, där även nästa tåg var så försenat att jag missade mitt väl tilltagna byte i Köln, vilket sin tur gjorde att jag missade Eurostar i Bryssel och anlände två timmar sent till St Pancras i London – efter 30 timmars tågresa från Karlstad.

Fler direktförbindelser mellan Sverige och europeiska städer utan försenande tågbyten gör tåg till ett verkligt alternativ till flyg. Snälltåget och SJ kör redan direkttåg Stockholm-Berlin, men gränsöverskridande direkttåg kompliceras av regler och upphandlingar, vilket SJ:s misslyckade Brysseltåg 2021 visar.

Däremot bör det vara enklare att växla ihop europeiska personvagnar från Sverige med tyska tåg i Hamburg, som har direktförbindelse med alla tyska storstäder, samt Wien, dit restiden från Stockholm är ett dygn med tre byten. Hamburg saknar dock direktförbindelse med Bryssel och Paris, vilket dock bör gå att skapa via diskussioner eller påtryckningar från EU.

Målet inom EU bör vara att åtminstone några dagliga tåg inom unionen är gränsöverskridande över långa distanser för att undvika byten och förseningar och gynna ett komfortabelt tågresande. På sikt är det därför rimligt med tåg från Stockholm till Bryssel, Paris och Wien via tyska storstäder, i synnerhet när Fehmarn Bält-tunneln är klar 2029.

På kortare sikt bör dock Swedavias Arlanda kunna avlastas med direkta tågvagnar till flera av flygplatsens europeiska destinationer. Det kanske till och med är billigare för Swedavia att vara med och finansiera en sådan tågsatsning än att bygga ut Arlanda nu när flygandet nu ökar?

Anders Andersson, lärare, Skoghall

Artikeltaggar

Anders LarssonBrogymnasietEUFlygplatserKlimatResorSamhälleSJSwedaviaTrafik