Alla talar om att vi är det enda land i världen som tillåter vinstuttag i skolan, men ingen talar om att vi är det enda land som använder målstyrd undervisning och målrelaterade betyg.
För 30 år sedan fanns Skolöverstyrelsen, SÖ, som alla älskade att hata. På SÖ:s tid hade skolan detaljerade kursplaner. Detta sågs som en tvångströja och det ersattes med målstyrd undervisning. I stället för att tala om vad eleverna skulle läsa beskrivs vilka mål de skulle uppnå. Detta är en omöjlig uppgift, men poeterna på Skolverket gjorde det dessutom väldigt dåligt. Ju dyrare utbildningen är, desto mer pengar kan mindre seriösa skolor tjäna. När vi kommer till den dyraste utbildningen, Skogsbruksgymnasier, är det ren parodi. En elev på skogsbruksgymnasium kostar 230 tusen kronor per år. En elev på samhäll 80 tusen. För att få en uppfattning om fiaskots storlek kan du gå in på nätet till exempel på gymnasiet.se, en sida för syv-information. Det finns 51 skolor som erbjuder naturbruksprogram, varav 32 kallar sig skogsbruksprogram. Skolor som drivs av kommuner eller regioner har den dyra varianten med dyrbara skogsbruksmaskiner, medan privatskolor erbjuder olika varianter av naturturism.
De behöver bara skaffa lite tält och kanoter, men tar ut samma avgift. Kommunpolitiker, som skulle betala avgiften, har anmält dem till förvaltningsrätten, men förlorade. Undervisningen uppfyller kursmålen.
Så fungerar målstyrd undervisning. För ett par år sedan skrev jag till politikerna i Utbildningsutskottet och frågade om målrelaterade betyg. Jag fick några svar. En ledamot som varit medlem i betygsutredningen, Linus Sköld, svarade förunderligt ärligt:
”Utredaren som gjorde betygsutredningen konstaterar krasst att i ett målrelaterat betygssystem med helt decentraliserade beslut om betyg kommer likvärdighet aldrig att kunna uppnås.
Det finns därtill en del målkonflikter i vad vi ska ha betygen till. De används i tre syften:
1. Återkoppling till den enskilde eleven om hur det går i skolarbetet
2. Rangordning av elever i urval till nästa nivå i utbildningskedjan
3. Jämförelse mellan skolor och huvudmän.
Men systemet med målrelaterade betyg är bara konstruerat för det första syftet, och så länge vi tittar snävt på den funktionen fungerar de ganska väl. Det är när betygen används i de andra syftena som det du kallar skolverkets poesi blir ett stort problem.
Vi arbetar för att ändra i betygssystemet så att det ska fungera bättre men vi arbetar inte med att göra om hela systemet. Kanske skulle det behövas men just nu finns nog varken politiskt stöd eller stöd i professionen för en så omfattande reform.”
Politikerna vill stoppa glädjebetygen genom att införa central rättning av nationella prov.
Gymnasieskolan har cirka 600 kurser. Det finns nationella prov i ungefär 30 av dem. Hur bromsar man betygsinflationen i de övriga?
Det är dags att skrota experimentet med målstyrd undervisning och målrelaterade betyg. Vi har kört det i 25 år för länge.
Lennart Fransson