I takt med att skolavslutningen närmar sig gör så också utvisningsdagen för Blessing Mmaete Makufi och dottern Princess, 10. Vilket VF tidigare har skrivit om.
Nu vädjar man även från politiskt håll å familjens vägnar.
– Vi har ett glapp i systemet, säger Årjängs kommunalråd Jonas Ås (KD).
På en gräsplätt i närheten av Töcksfors skola spelar Princess och några klasskamrater fotboll. De går alla i årskurs tre och flera av dem har följt varandra sedan förskolan.
– Först blev jag rädd och ledsen men nu försöker jag tänka att jag ju kommer träffa nytt folk och sånt. Men jag kommer att sakna mina kompisar, säger Princess.
Och de henne. Situationen har påverkat hela klassen, berättar Selma Sjöqvist.
– Våra mammor har sagt att vi ska se på det som en lång semester.
– Och att det kanske inte blir så illa som vi trodde att det skulle bli. Vi hoppas att hon får det bra i Nigeria och att hon kommer tillbaka om någon månad eller så, säger Nellie Berglund.
Sedan hennes mamma berättade om flytten har Princess försökt att hålla sig sysselsatt.
– Jag försöker göra saker som är roliga så att jag inte tänker på det så mycket. Det kan ju också bli lite spännande för jag har aldrig varit utomlands, förutom i Norge då.
På många vis är de ett gäng tioåringar som ställts inför en verklighet i så bjärt kontrast till den grönskande upptakten till sommarlovet.
– Jag vill inte oroa min dotter eller göra henne rädd för att åka till Nigeria. Men hon har bott hela sitt liv här och är som vilket svenskt barn som helst. Att plötsligt flytta henne till ett land där inget fungerar och där ingen respekterar barn och kvinnor... Det kommer faktiskt bli ett helvete och psykiskt svårt för henne, säger Blessing Mmaete Makufi.
Matematik, idrott och syslöjd hör till Princess favoritämnen i skolan. Att börja skolan i ett nytt land och med ett nytt språk kommer bara det att bli utmanande, menar hon.
– Hon är jätteledsen för att hon måste sluta skolan och så kan hon inte engelska. Hennes vänner, ja, hennes liv är här, säger Blessing.
”Det är inget tryggt land för barn”
Bakom sig har Blessing Mmaete Makufi en tio år lång strävan efter uppehållstillstånd, men på juridisk väg finns nu inget mer att göra, förklarar hon.
Att möta barnens frågor och tankar är inte lätt, berättar föräldrarna Cecilia Djurberg och Kajsa Resvik.
– Varför måste de lämna landet och hur kommer det bli när de kommer dit. Den typen av frågor, säger Kajsa Resvik.
Även om Migrationsverket har lagar och riktlinjer att förhålla sig till, menar hon att det är svårt att begripa utvisningsbeslutet.
– Det känns som att man inte ser helheten, ser att det handlar om ett barn och en ensamstående mamma som ska skickas till land som är farligt. När de också har blivit så integrerade här i samhället. De har ett nät här hos oss.
Cecilia Djurberg nickar sammanbitet.
– Barnen undrar varför Blessing och Princess inte bara kan få ”det där pappret”, som de kallar uppehållstillståndet. Hur ska man förklara det när man inte ens förstår det själv?
I mer än tio år har den islamistiska terrororganisationen Boko Haram härjat i de nordöstra delarna av Nigeria. Den svåra, ibland livsfarliga, situationen för kvinnor och barn har många gånger uppmärksammats av människorättsorganisationer.
Var Blessing Mmaete Makufi och hennes dotter ska bo är fortfarande oklart.
– Det är inget tryggt land för barn. Här kan man låta dem vara ute och leka själva men där kan barn inte vara fria på det viset. Om hon var två år skulle det vara okej för då skulle hon inte veta något annat. Men att flytta ett barn som snart är elva år, det är inte okej, säger hon.
– Att Migrationsverket inte verkar följa barnkonventionen tycker jag är fruktansvärt. Det är ju lag på det? inflikar Cecilia Djurberg.
På grund av säkerhetsläget i Nigeria skärpte Utrikesdepartementet nyligen sin avrådan gällande resor till landet. Avrådan gäller fler än hälften av de 36 delstaterna och omfattar alla resor samt icke-nödvändiga resor.
– Det är också något vi har reagerat kraftigt på. Att man väljer att skicka tillbaka mor och dotter till ett land dit man avråder svenskar att åka. Det är väldigt märkligt, säger Cecilia Djurberg.
På söndag klockan 18 samlas lokala och tillresta artister i en solidaritetskonsert i Kulturladan Vârke i Töcksfors. Det växande stödet och hjälpen för familjen betyder mycket, intygar Blessing.
– Jag blir väldigt, väldigt glad för alla dessa mammor, pappor och barn som stöttar oss och tycker att vi ska få bo kvar här. Jag har jobbat och betalat skatt i många år och klarat mig själv utan bidrag, så varför måste vi skickas tillbaka? Det finns ingen humanitär grund.
Ett bättre system
Inte bara civilsamhället har slutit upp. Nyligen publicerade kommunalrådet Jonas Ås (KD) en video i sociala medier där han bland annat vädjar till Migrationsverket.
– Det här är framför allt hemskt för dottern, även mamman så klart, men dottern vet ju inget annat än livet här. Det påverkar alla, alltifrån klasskamrater till föräldrar. Men den här uppslutningen handlar inte om att uppvigla till något över huvud taget. Det handlar om att be om hjälp och att nå fram till beslutsfattarna med hopp om att de ska vilja se över det igen, säger Jonas Ås och fortsätter:
– När jag fick höra om det här i lördags morse ringde jag direkt till landsbygdsminister Peter Kullgren som hjälpte mig vidare till rätt talesperson inom partiet. För det är inte bara den här familjen som har hamnat mellan stolarna. Vi måste ha ett bättre system.
På riksplanet är samtidigt Kristdemokraterna del av den styrande regering som gått till val på skärpt asyl- och migrationslagstiftning.
– Vi har ett glapp i systemet. Det är inte det här som menas med de lagar och regler som finns. Nu styr vi i majoritet i riksdagen vilket gör att vi har chans att ändra på det och den chansen tycker jag att vi ska ta. Men kortsiktigt måste vi lösa situationen med våra kommuninvånare som blivit drabbade. Då gäller det att skapa opinion så att Migrationsverket nås av budskapet och ser att det finns stor uppslutning bakom det. Det är vår enda chans, säger Jonas Ås.
Migrationsverket svarar
Eftersom VF inte har en fullmakt i ärendet kan Migrationsverket enbart bistå med generella svar, betonar myndighetens presschef Jesper Tengroth.
– Jag tycker också att det är viktigt att poängtera att Migrationsverket inte stiftar några lagar, utan tillämpar den lagstiftning som finns. Om man vill ha skärpta eller mer generösa bestämmelser i asyllagstiftningen är det något för regering och riksdag att besluta om.
Vidare berättar han att barnkonventionen bara är en av flera lagar som Migrationsverket har att ta hänsyn till i barns ärende.
– I och med den lagstiftningen ska barns bästa väga tungt i bedömningen, men det i sig är inte ensamt utslagsgivande när olika delar vägs mot varandra. Om barnkonventionen skulle vara det som råder helt och hållet skulle ju alla barn få uppehållstillstånd i Sverige, men nu funkar det inte så. Det är också så att barn och vuxna måste uppnå de kriterier som finns uppsatta för att man ska få uppehållstillstånd, oavsett om det handlar om asyl eller arbetstillstånd. Om man inte gör det då har man inte rätt att stanna i Sverige.
Att vara född i Sverige innebär heller inte att man per automatik får uppehållstillstånd eller medborgarskap i landet.
– Det är alltid smärtsamt att ta del av nyheter där barn är inblandade och alla föräldrar vill givetvis sitt barns bästa. Men, även om det låter tufft, så har man som förälder också ett ansvar. När man i media läser eller hör om personer som utvisas efter många år ligger oftast flera avslag i botten. Det vill säga lagakraftvunna beslut som många gånger även prövats av Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Då har man ett personligt ansvar att lämna landet och det måste vi som myndighet förvänta oss att man gör.
Migrationsverket använder inte heller samma regler som UD vid bedömning av säkerhetsläget i ett land, förklarar Jesper Tengroth.
– Ibland kan vara så att det är farligare för svenska medborgare att resa till olika länder, än vad det är för landets medborgare att återvända hem. I våra ärenden finns alltid hot och risker med i bedömningen, oavsett om du är man, kvinna, barn eller hbtqi-person. Medan UD kan säga en sak kopplat till svenska medborgare, kan vi komma fram till något annat eftersom vi inte har det ansvaret för de personerna. Rent krasst är det så, eftersom lagstiftningen talar om för oss vad som krävs för att man ska få skydd i Sverige.
”Den blomstertid nu kommer”, glasspinnar och rektorstal. Det drar ihop sig till en skolavslutning som eventuellt kommer följas av en avskedsfest för Princess.
– Vi hoppas att du får det bra, men du får inte glömma bort oss, säger Nellie Berglund och vänder sig mot sin klasskamrat.