Kostnaderna skenar och det tvingar Region Värmland att vidta åtgärder.
Regionledningen har presenterat en lista på runt 100 åtgärder för politiken som skulle spara 1,1 miljard kronor på tre år.
– Det är en bruttolista, säger regiondirektören Peter Bäckstrand och understryker att alla åtgärder kanske inte blir genomförda.
Han fick i april politikernas uppdrag att ta fram en åtgärdsplan med anledning av det ekonomiska läget. Om inget görs riskerar Region Värmland att gå back med 960 miljoner kronor i år.
Under tisdagen hade Bäckstrand sin första återrapportering till regionstyrelsen. Månadsrapporterna ska fortsätta tills vidare.
– Jag ska redogöra för vidtagna och föreslagna åtgärder, säger Peter Bäckstrand.
Förhoppningen är att åtgärderna ska bidra till att årets resultat landar på runt minus 500 miljoner och inte närmare en miljard som delårsbokslutet pekar på.
– Jag bedömer det som möjligt, men då behöver vi ytterligare stöd från staten, säger Bäckstrand.
Åtgärdsplanen har nämligen mest effekt de kommande åren.
2023: 120 miljoner.
2024: 596 miljoner.
2025: 444 miljoner.
Regionen har under ett antal år byggt upp en resultatutjämningsreserv som den 1 januari uppgick till 843 miljoner. Tanken är de sparade pengarna ska rädda årets budget och även bli en buffert för 2024. För den budget som regionfullmäktige ska klubba i juni för 2024 har ett minus 227 miljoner på sista raden.
– Klarar vi en halv miljard i år har vi 300 miljoner kvar till 2024, förklarar Bäckstrand matten.
Men han betonar att regionen ändå behöver få en stor ekonomisk effekt på de åtgärder som genomförs 2024.
De fem åtgärder som bedöms ha störst effekt är:
* Att utbilda fler läkare och minska behovet av hyrpersonal (72 miljoner).
* Att minska resekostnaderna och använda egna möteslokaler (56 miljoner).
* Att avveckla ofinansierade verksamheter (54 miljoner).
* Att se över regionservices tjänster som städ, livsmedel och textiler (53 miljoner).
* Att frysa all utveckling, inköp och förvaltning av IT-miljön i nuvarande läge (52 miljoner).
Peter Bäckstrand säger att det är förslag och att alla 100 åtgärder inte blir av. Det måste säkerställas att åtgärden verkligen får den förväntade effekten.
– Digitalisering är till exempel en viktig strategisk verksamhet för att minska kostnader på andra håll som genom en effektivare administration och automation.
Om de föreslagna åtgärderna inte får full effekt finns risken att regionens egna kapital kan vara förbrukat 2026. Prognoserna pekar på tuffa år med stora underskott även 2025 och 2026.
– Vi har ett eget kapital på 3,8 miljarder. Det säger sig självt att om vi går mot miljardunderskott är det egna kapitalet snabbt borta. Den situationen vill vi inte hamna i, säger han.
Åsa Johansson (S) är ordförande i regionstyrelsen. Hon hoppas på tillskott i regeringens höstbudget.
– Det är ett allvarligt läge, och jag är orolig. Jag anser att vi verkligen behöver mer statlig finansiering för att klara det uppdrag vi har. I dag gör vi inte det med de pengar vi får. Samtidigt måste vi i regionen göra allt vi kan för att nå en budget i balans.
Regionens ökande kostnader kan i mångt och mycket härledas till den höga inflationen och löneökningar. Hon tar medarbetarnas pensioner, som är kopplade till inflationen, som ett exempel.
– Nästa år behöver vi lägga 450 miljoner på att värdesäkra redan inbetalda pensioner. Det är en jättestor post i en budget på elva miljarder och det ska vi klara av med de pengar vi har, säger hon.
Ordföranden för sex regioner i södra Sverige skrev nyligen ett brev till finansminister Elisabeth Svantesson (M) och vädjade om skyndsamt ekonomisk stöttning. Brevet, som var undertecknat av tre socialdemokrater och tre moderater, har inte gått Åsa Johansson förbi.
– Det är klart att man blir inspirerad av vad de har gjort och det vore bra om vi kunde få till en liknande skrivelse i Värmland. Jag har driftat tanken med några, men inte tagit upp saken med andra partier.
Är det aktuellt att höja skatten?
– Nej, det är det inte. Samtidigt vill jag inte utesluta det i framtiden. Det beror på förutsättningarna i omvärlden, som inflationen, och vilka förutsättningar vi får från regeringen, svarar Åsa Johansson.
Dagens skattesats är 11,68 kronor. En höjning med tio öre skulle generera 65 miljoner kronor.