Fick nys om en ny internationell bok om egenmakt med bidrag från 18 kvinnor. Merparten från länder som Indien, Sri Lanka och Malaysia. Och så såg jag till min glädje att i boken medverkar även en Karlstadforskare, nämligen Ulla-Britt Eriksson som är docent i folkhälsovetenskap vid universitetet.
Jag tänkte att det här ämnet passar för en krönika. Och en spännande och lärorik intervju med Ulla-Britt blev det.
I boken skriver författarna om förtryck och utsatthet som de lyckats bemästra. Och det gjorde de utan tvekan vilket också framgår av bokens titel Me No Pause. Boken ges ut på förlaget Amazon.
Ulla-Britt berättar att hennes medverkan i boken har att göra med hennes anknytning till Sri Lanka.
– Jag jobbade på ambassaden på Sri Lanka för många år sedan. En av kvinnorna där, som jag har kontakt med via Facebook berättade att hon var med i en kvinnogrupp som hade funderingar på att skriva en bok om kvinnors empowerment (egenmakt). Hon frågade mig om jag ville vara med.
– Det blev ett skrivarprojekt och vi har haft zoom-möten varannan vecka och diskuterat våra utkast. Hos några fanns drömmar om att bli författare. Andra hade svårt att komma igång med skrivandet. Alla i gruppen kom att skriva varsitt kapitel. Vi behövde en redaktör med erfarenhet av bokutgivning för att det skulle kunna bli det som gruppen drömde om – nämligen just en bok. Och då kontaktades Iden D´Souza som tillsammans med några av kvinnorna bildade en styrgrupp.
Till stor glädje gick drömmen i uppfyllelse. Det blev en bok om kvinnors empowerment som firades med ett tre timmars långt boksläpp via zoom och som även sändes live via Facebook.
Det har gjorts försök att hitta en passande term på svenska för det engelska ordet empowerment som ”egenmakt” och ”vardagsmakt”. Men det har blivit så att empowerment har kommit att användas även i det svenska språket.
Termen empowerment innehåller en dubbelhet. I den finns ”power” som betyder både makt och kraft. Ordet refererar både till en yttre sida som makt att bestämma och påverka som en inre sida som inre styrka och inre kraft. Från början när ordet kom i bruk användes det ofta i samband med utsatta och marginaliserade gruppers kamp för mänskliga rättigheter.
Ulla-Britt berättade att den röda tråden i boken är empowerment som både ”makt” och ”kraft och styrka”.
Och som en av författarna i boken skriver:
– Verklig styrka och makt börjar först när vi kvinnor skapar oss egen identitet … när vi uppnår ekonomiskt oberoende och ekonomisk stabilitet. Verklig styrka och makt är när vi lyckas med att uppfostra våra barn till att bli orädda och med värderingar som ärlighet, sanningsenlighet, vänlighet, medkänsla och empati.
Ulla-Britt förklarar:
– Kvinnorna i de här länderna har en underordnad position. Det är männen som bestämmer. Kvinnor utsätts för både fysiskt och psykiskt förtryck. Våld i hemmet. Psykisk förnedring. Och till det ekonomisk utsatthet och fattigdom.
För flera av kvinnorna som medverkar i boken är det första gången som de berättar om sina svårigheter och utan att ge upp kämpat sig ur sin utsatthet.
Ulla-Britt berättar att hon grunnade på vad hon själv skulle kunna bidra med.
– Jag är forskare och tänkte att jag skulle kunna skriva och berätta om en studie om utbrända kvinnor. Om skuld och skam och fördomar om att utbrändheten skulle vara kvinnornas eget fel och bero på dem själva.
– Som forskare har man ett ansvar att sprida sina forskningsresultat. Det är först då som forskningen kan ha stor betydelse.
Ulla-Britts bidrag som just handlar om utbrända kvinnors situation fick stor uppmärksamhet i massmedia. Hon fick brev från människor som tackade henne. En kvinna skrev:
– Tack för den där vitaminbomben. Tack för att du lyfter bort skulden för sjukfrånvaron från oss sjukskrivna. Det är inte vi som ska känna skuld och skam. Det är de stressiga arbetsförhållandena som är orsaken.
Ulla-Britt säger:
– Jag är övertygad om att forskning som sprids till allmänheten kan ha stor betydelse för att skapa ett bättre samhälle och som ett verktyg för enskilda människors empowerment.
– Som ung ville jag förändra världen. Och det vill jag fortfarande göra… Om människor gör gott för någon annan så förändras den. Det kan räcka med att man ger en människa ett leende.
Ulla-Britt började läsa på universitetsfilialen i Karlstad 1970 som då var en del av Göteborgs universitet. Det blev sociologi som var ett populärt ämne. Det låg i linje med hennes intresse för samhällsfrågor.
– Jag fick jobb på Brottsförebyggande rådet och var där fram till början av 1980-talet. Efter det blev det socialtjänsten i Kil. Och sedan den samhällsmedicinska enheten på Landstinget. Samtidigt började jag en masterutbildning i Folkhälsovetenskap på Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg.
Det ena gav det andra och hux flux blev det tre år på Sri Lanka på ambassaden där som ”information officer”.
– Min uppgift var att arbeta med Sverigefrämjande aktiviteter i landet. Det blev bland annat mycket kontakter med universiteten där. En spännande och lärorik tid.
Väl tillbaka till Sverige tog forskarkarriären vid. Den mynnade ut i en doktorsavhandling om långtidssjukskrivna som byggde på flera delprojekt om den så kallade ”den nya ohälsan” som handlade om psykisk ohälsa och utbrändhet.
Ulla-Britt blev docent 2014 och lektor i folkhälsovetenskap på Karlstads universitet. Och har därefter arbetat med olika projekt, med undervisning och som huvudhandledare av doktorander bland annat från Bangladesh. Hon är sedan något år tillbaka pensionär men har inte släppt forskningen som hon fortsätter med som affilierad forskare i folkhälsovetenskap.
– Jag glömde en sak, säger hon glatt och inte utan stolthet, boken har uppmärksammats i utländska media. Den ligger nu som nr 4 på förlaget Amazons lista över böcker inom området ”Feministisk teori”.
Bengt Starrin
Professor emeritus, Karlstads universitet