Max fjorton gram rött kött per dag, det vill säga ungefär en köttbulle. Forskning visar att minskad köttkonsumtion är det man som enskild individ kan göra som har störst klimatnytta.
– Individuella insatser är jätteviktigt, men det räcker inte, säger klimatforskaren Avit Bhowmik.
Avit Bhowmik är universitetslektor på risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet och har bland annat arbetat med kända klimatforskare som Johan Rockström.
– I min forskning tittar jag särskilt på hållbar och snabb transformation. Sverige har bland annat som mål att vara klimatneutralt år 2045, hur kan vi snabba på den övergången?
IPCC:s senaste rapport har i medier omskrivits som en ”slutgiltig varning”. Bland annat menar FN:s klimatpanel att utsläppen måste nära halveras inom sju år för att vi ska klara 1,5-gradersgränsen.
Men Avit Bhowmik noterade också något annat. Tillsammans med andra forskare stod han bakom rapporten ”The power of 10” (2020), som pekade ut gemenskaper eller grupper om cirka 10 000 människor som en ”sweet spot”, det vill säga där de bästa förutsättningarna för effektivt klimatarbete och social hållbarhet finns.
Av den anledningen menar man att det kan finnas fördelar att ”vända pyramiden”.
– Fokus för klimatplaner har länge legat på nationsnivå. Men för första gången väljer man att redan på första sidan i IPCCS:s rapport lyfta fram olika aktörer. Att vi behöver skapa klimatagendor utifrån sådana gemenskaper. Det tror jag skickar en väldigt bra signal.
Som exempel nämner Avit Bhowmik bland annat projektet Hållbar agenda, där han själv är drivande. Det är ett nätverk i Forshaga och Munkfors kommun där myndigheter, företag, föreningar och Karlstads universitet samarbetar för att nå klimatneutralitet.
Men som enskild individ – går det verkligen att bidra till minskade utsläpp?
– Det är väldigt komplext. Individuella insatser är jätteviktigt men det räcker inte. Vi behöver systemförändring. Men individer kan däremot kräva sådana förändringar.
Att göra hållbara val i vardagen, exempelvis återvinna, handla begagnat och köra mindre bil är givetvis bra. Men vad som gör mest klimatnytta är att minska på köttkonsumtionen, påpekar Avit Bhowmik.
– Det handlar inte om att man måste bli vegan eller vegetarian men det kräver kanske att man planerar lite annorlunda.
Siffran som forskningen kommit fram till är max fjorton gram rött kött per person och dag. Det motsvarar ungefär en köttbulle eller en skinkskiva.
– Om 50 procent av världens människor skulle minska sin köttkonsumtion på det viset skulle vi till 2050 spara utsläppet av 63 miljarder ton växthusgaser. Men bara att minska konsumtionen över lag är bra, och då inte bara för klimatet utan också för hälsan, säger han och tillägger:
– Men vad som kanske är ännu viktigare på individnivå är att kräva förändring från högre nivå. Det kan man göra genom val, genom kommunpolitik eller gemenskaper.
Viktigt att skapa hopp
På senare tid har också den psykiska ohälsan till följd av klimatkrisen blivit mer uppmärksammad. Att hantera den biten är måhända inte alltid lika handfast men den är viktig, menar Avit Bhowmik.
– Vi har en ung generation som är traumatiserad av klimatförändringarna. Därför tittar vi också på hur man kan transformera skolan och göra eleverna delaktiga. Genom alltifrån att rita solceller på papper, rena vatten och odling.
Det handlar om att skapa hopp, menar han.
– Prata med människor och engagera sig i aktiviteter, ja, att göra saker tillsammans. Då är man inte ensam.
Avit Bhowmiks eget intresse och engagemang för klimatfrågor började redan under uppväxten i Bangladesh.
– En del av min familj bor kvar där och kollar man på framtidsscenarion, däribland ökade havsnivåer, skulle en tredjedel av Bangladesh påverkas. Många av de platserna jag minns från min barndom skulle inte längre finnas kvar. Så det är också personligt för mig på det sättet. Jag har själv också två barn och är orolig för deras skull. Men jag tror samtidigt att vi kan lösa det. Folk är intresserade och jag ser aktiviteter överallt även om allt inte syns i nyhetsrapporteringen. Så jag är positiv.