Karlstads kommun har flera riktigt goda år bakom sig, men nu har den ekonomiska krisen slagit till med full kraft.
För att klara årets budget räknar kommunens nämnder med att behöva ta ut över 100 miljoner av det sparade kapitalet.
– Det är helt klart tuffare tider och ett helt annat läge nu, säger ekonomidirektören Carina Sandberg.
2023 har inte börjat bra för Karlstads kommun. De prognoser som kommunens nämnder gjort efter de inledande fyra månaderna visar på betydande underskott i flera tunga delar av verksamheten.
• Arbetsmarknads- och socialnämnden flaggar för att man kommer att dra över budgeten med drygt 28 miljoner kronor, framförallt på grund av dyra externa placeringar.
• Barn- och ungdomsnämnden räknar med att gå back cirka 40 miljoner kronor, bland annat på grund av dyrare lokalkostnader och ökade kostnader för måltider och skolskjutsar.
• Teknik- och fastighetsnämnden räknar med ett minusresultat, bland annat för att elkostnaderna överstiger budget med 18 miljoner kronor
• Vård- och omsorgsförvaltningen kalkylerar med att de missar helårsbudgeten med 25 miljoner kronor, vilket bland annat beror på förväntat lägre statsbidrag och stora volymökningar inom LSS och hemtjänst.
Klarar inte budget
Bland annat. Totalt för hela kommunhandlar det om förväntade underskott jämfört med den lagda budgeten på runt 100 miljoner kronor för de kommunala nämnderna.
– Det är riktigt och vi har fått signaler redan tidigare att nämnderna kommer att ha svårt att klara de budgetramar som de har fått och att de måste ta av det egna kapitalet, säger Carina Strandberg.
Det egna kapitalet är tidigare års överskott som nämnderna har samlat på sig under de senaste åren och som är tänkt att användas för tillfälliga satsningar.
Nu måste de pengarna användas till att täcka befarade underskott.
– Det vi har kunnat se i inledningen av året är att verksamheterna är underfinansierade med mer än 110 miljoner kronor och med anledning av det så har nämnderna fått i uppdrag att presentera åtgärder för att anpassa ekonomin till den nya ekonomiska verksamheten, säger Carina Strandberg.
Priserna ökar mer
Vilka åtgärder som krävs, och hur omfattande de blir, återstår att se. En stor del av de ökade kostnaderna rör sådant som kommunen inte själv kan påverka, eftersom det handlar om prisökningar och om ökade volymer i verksamheter som kommunen enligt lag måste tillhandahålla.
– Våra skatteintäkter ökar ju fortfarande, men det vi ser är att priserna ökar mycket mer än vad skatteunderlaget gör. Det drabbar oss hårt, säger Carina Strandberg, som konstaterar att det är en synnerligen elak mix av en rad olika faktorer som nu gör att slaget mot kommunen blir osedvanligt hårt.
– Räntorna har ökat från nollräntor för bara ett och ett halvt år sedan till drygt tre procent nu, vi har inflationen som driver upp kostnaderna, vi har ökade löne- och pensionskostnader och vi ser att elpriser och drivmedel slår hårt mot vissa verksamheter. Det är väldigt många saker samtidigt, där var och en hade varit en utmaning, men där vi nu får allt på samma gång.
Det låter som ett minst sagt tufft läge?
– Det är jättetufft.
Men Karlstad har trots allt ett stort antal goda år bakom sig. Gör det den här situationen enklare för er att hantera?
– Ingångsläget är naturligtvis bättre för oss än för många andra eftersom vi har starka resultat med oss, men det är fortfarande någonting som vi måste hantera ute i verksamheten.
Kommer det här nya läget att leda till neddragningar ute i verksamheterna?
– Det kan jag inte säga, för hur man jobbar i nämnderna för att komma in i den nya ramen ser väldigt olika ut. Men det är en jätteutmaning.