Det har tidigare publicerats en mycket bra insändare med uppmaningen till föräldrar med barn på IES-Karlstad att ta sitt ansvar. Jag vill fortsätta på samma spår men byta fokus till personalen på skolan.
Jag arbetar också som lärare. Det är ett yrke jag valde för att jag tycker om barn och unga samt för att jag kände det som ett kall att få vara med och guida dem in i vuxenlivet. Att få vara deras stöd, förmedla kunskap, dela med sig av sina livserfarenheter och alltid visa på att ingen är så viktig som den som är ung. Att jag som lärare får stå som vuxenvärldens representant utanför familjen och ge dem att de alltid prioriteras först, att deras röst alltid tas på allvar, att barnkonventionens regler som är lag i Sverige omsätts i praktiken och att de ska veta att de kan lita på de vuxna. Det är mitt kall och anledningen till att jag blev lärare.
Låt mig ta några exempel från skolor jag arbetat på där det hänt extraordinära saker. På en skola hade vi en timvikarie kring vilken det uppdagades att han hade en alltför nära kontakt på nätet med några elever i en klass där han vikarierade ofta. Han togs ur tjänst omedelbart.
En äldre manlig kollega, behörig lärare, ertappades med att fälla opassande kommentarer kring några flickors klädsel med sexuell anspelning. Flickorna hade spelat in det med sina mobiler. Mannen togs ur tjänst, ärendet polisanmäldes och det förhandlades fram en lösning där mannen gick tidigare i pension.
En manlig kollega (idrottslärare) uppmärksammades göra extra mycket opassande besök i flickornas omklädningsrum. Det påtalades och mannen fick en varning. Eleverna ombads återkomma med exakta datum och tider när det hänt igen om det skulle fortsätta vilket det gjorde. Mannen polisanmäldes och skolan tillsammans med kommun samt fackförbund förhandlade fram en lösning där mannen omplacerades till en skrivbordstjänst på en förvaltning.
Jag har en kollega som arbetade på en skola inom IES i södra Sverige. Hon berättade för mig efter att hon börjat på universitetet igen för att jobba på sin avhandling att IES är en rörelse där tystnadskulturen och "locket på" hör till vardagen. IES är duktiga på mycket. Det finns många fördelar med att arbeta på en skola som sätter disciplin och ordning så starkt i fokus. Det förstår alla som arbetar i skolan. Enormt mycket tid och kraft går åt till saker som rör den biten men är det värt vad som helst. Är det värt ens heder och samvete som lärare? Är det värt att som behörig lärare få jobba med så enormt mycket obehörig personal för att skolan prioriterar det för att kunna hålla nere lönekostnaderna? Det är allmänt känt att personalen på Engelska skolan har alldeles för låga löner om man ser till landets och Karlstads statistik.
Om jag går till mig själv så kan jag säga att jag till 100 % vet att jag aldrig hade stannat kvar på en skola i situationerna jag beskrivit från mina tidigare arbetsplatser om man inte agerat utan låtit dessa personer vara i fortsatt tjänst bland barn och ungdomar. Då hade jag bytt arbetsplats direkt. Vi har ett läge i landet och regionen där man skriker efter behöriga lärare men jag har alltså kollegor som väljer att stanna kvar på en skola där man tystar ned elevers och föräldrars varningsrop samt där man omplacerar en misstänkt sexualförbrytare till att arbeta med yngre barn. Hur kan man gå till en sådan arbetsplats varje dag? Hur kan man känna förtroende för en sådan skolledning? Hur kan man svika sitt kall som gjorde att man valde att bli lärare och sälja sig till ett system som offrar barn och ungas tillit av rädsla för dålig publicitet som skulle missgynna skolans attraktivitet när föräldrar ska välja skola. Ekonomi före de barn och unga vi är satta att skydda och värna.
Alla de obehöriga på Engelska Skolan som kan ha svårt att få nya arbeten kan man förstå om de tvekar. Ni som är behöriga, har lärarlegitimation och bär tjänstemannaansvar har en skyldighet att agera. Visa på vilken sida ni står. Kräv ledningens avgång om de inte själva förstår att de måste avgå eller byt arbetsplats.
Ni är satta att vara barns trygghet och värn.
Mikael Johansson