Den kom tidigare bara på besök. Men röd glada blir en allt vanligare syn i Värmland i takt med att den har börjat häcka i länet.
– Arten breder ut sig och det ser jag som positivt, säger Fredrik Wilde, biolog på Länsstyrelsen i Värmland.
Tidigare var rovfågeln med den karaktäristiska kluvna stjärten en sällsynt förekomst i Värmland eftersom den häckade längre söderut i landet. Men de senaste åren har allt fler röda glador letat sig upp till våra breddgrader.
– Det är svårt att svara exakt på varför den har börjat bli vanligare så här långt norrut. En teori är att klimatförändringarna är en anledning. Röd glada gillar ett varmare klimat och trivs därför bra i exempelvis Skåne (där den största populationen finns, reds. anm.), säger Fredrik Wilde.
Häckningsplatser finns bland annat i Karlstad och i Forshaga.
– Eftersom vi inte har gjort någon inventering vet vi inte exakt hur många röda glador som byggt bo i länet. Men det verkar som att de ökar i antal och har kommit för att stanna under överskådlig tid, säger Fredrik Wilde.
Ett tacksamt tillskott
Röd glada har länge varit en höjdpunkt för värmländska fågelskådare. Även Wilde säger att dess ankomst är gynnsam.
– Den är en allätare som smälter in bra i vårt ekosystem. Att den har blivit så populär bland naturintresserade tror jag beror på att den varit sällsynt, men även att det är en snygg fågel.
Att den blivit så populär bland naturintresserade tror jag beror på att den varit sällsynt, men även att det är en snygg fågel.
Röd glada är ett tillskott i en genomgående välmående värmländsk rovfågelstam. Den största av dem, havsörnen, har gjort en anmärkningsvärd återhämtning sedan 1990-talet. Tidigare hade miljögifterna PCB och DDT orsakat rejäla minskningar av stammen som ett tag var utrotningshotad.
– Det finns så mycket havsörn att det har blivit svårt att inventera dem. Men det är bara positivt att det går så bra för en art att vi inte hinner inventera den.
Oskygga ormvråkar
Han beskriver statusen som stabil för länets två andra stora rovfåglar: kungsörn och fiskgjuse.
– Havsörn och kungsörn konkurrerar inte med varandra eftersom de livnär sig på olika föda. Havsörn äter fisk och fågel medan kungsörn äter däggdjur, säger Fredrik Wilde och fortsätter:
– Fiskgjuse är intressant ur miljöbevakningssynpunkt. Om miljögifter hamnar i vattnet syns det på fiskljusen eftersom de enbart lever på fisk.
Fredrik Wilde berättar att även tornfalken är på uppgång. Men den vanligaste rovfågeln i Värmland är alltjämt ormvråken som ofta sitter på staket och stolpar längs vägkanten när den spanar efter byten.
– Ormvråkar behåller gärna sin specifika utsiktsplats år efter år. Det är en spaningsmetod som används av många rovfågelarter. Men vi lägger oftast märke till just ormvråkar eftersom de inte är skygga för vare sig bilar eller människor. Anledningen till att de sitter vid vägkanten är att de spanar efter bytesdjur i dikena intill.
Röd glada
• Röd glada tillhör hökfamiljen och i Sverige finns mellan 3 800 och 4 400 häckande individer.
• Fågeln känns igen på sin brunröda undersida och sin karaktäristiska långa och kluvna stjärt.
• Födan består av alltifrån småfåglar till mindre däggdjur och avfall.
• Röd glada är en flyttfågel, men en minoritet stannar kvar i Skåne.
• En nära släkting till röd glada är brun glada som dock sällan häckar i Sverige.