Väderlekstjänsterna varnar för en ny rekordvarm och torr sommar. Många befarar att vi står inför ett nytt 2018, då stora delar av Mellansveriges skogar brann.
Samhällets beredskap har dock förbättrats, enligt Leif Sandahl på MSB:
– Så är det – men det finns saker kvar att göra. Redan i år har vi till exempel fler fall av bränder från tågbromsgnistor än jag har fingrar.
Som brandingenjör på MSB:s enhet för naturolyckor och beslutsstöd var Sandahl en av de hårdaste kritikerna mot tågbranschen redan 2018. Då orsakades flera bränder, bland annat efter Bergslagsbanan kring Molkom, av vagnshjul som låstes och orsakade gnistbildning på långa sträckor.
Fem år senare är inte Leif Sandahl superimponerad över utvecklingen:
– Nej, tyvärr. Bara i år har vi flera misstänkta fall av gräsbränder från gnistbildning. Tekniken är 150 år gammal och det verkar inte hända jättemycket. Egentligen är det otroligt – vi kan åka till månen och till Mars, men inte hindra lastvagnarna från att spruta eld.
Från branschens sida håller man dock inte med. Stephan Ray, presschef på statsägda godstransportbolaget Green Cargo konstaterar att flera lärdomar drogs av händelserna för fem år sedan:
– På den tiden använde vi till exempel fortfarande en vagntyp som bromsades med tryckluft, där risken för att ett vagnhjul låste sig var större. De togs då ur trafik efter några incidenter.
– Vi har också utbildat tågförarna och kontrollerar tågen noggrant före avgång, jag skulle säga att vi jobbar systematiskt för att minimera riskerna. Men det går förstås inte att gardera sig emot hundraprocentigt – vi har 400 tåg och 5 000 vagnar i trafik varje dag. Och mycket hänger på att banvallarna hålls fria från torrt gräs och annat brandfarligt material – vilket är Trafikverkets ansvar.
Inför årets sommar har internationella väderlekstjänster gått ut med varningar om att många omständigheter verkar sammanfalla med de som gällde inför 2018. Sandahl konstaterar att om så skulle bli fallet står Sverige generellt sett bättre rustat.
Han listar flera viktiga förändringar: räddningstjänsterna är bättre samordnade i dag, en stabsorganisation för ledning och styrning i krislägen har tagits fram, MSB har utökat sitt förråd av slangar, pumpar och övrigt brandbekämpningsmaterial. Och även de flygande resurserna inom landets gränser är bättre.
– En viktig aspekt är också att markägarna är lite bättre förberedda nu. Vi har ju 300 000 – 400 000 markägare som efter en brand behöver säkerställa att nya bränder inte blossar upp efter att räddningstjänsten gjort sitt jobb. Där har man tagit fram material för bättre vägledning.
Med det sagt poängterar Leif Sandahl att den mänskliga faktorn är avgörande. Antalet bränder och hur allvarliga de blir bestäms ofta av vårt beteende.
– Vi lever ju i ett fritt land där det är tillåtet att gå ut i skog och mark och göra upp eld, men det gäller att folk respekterar när det är eldningsförbud. På många leder finns det bra rast- och grillplatser, men tyvärr finns det alltid dårar som eldar djupt inne i skogen och ställer till det. Om inte räddningstjänsten ens kan ta sig ut med sina bilar är det inte enkelt att bekämpa bränderna.
Hur pass orolig är du inför sommaren?
– Det finns alltid en oro. 2018 var extremt för det var torrt i princip i hela landet, det pågick under väldigt lång tid och det brann på otillgängliga platser. Vi är visserligen lite bättre rustade nu, men blir det nåt liknande i år så kommer det att bli problem.
Mycket stor risk för skogsbrand i södra Värmland