Den 17 maj fattade miljönämnden ett beslut angående kostrekommendationer gällande fisk från Sandbäckstjärn i Karlstad.
Allmänheten uppmanas att inte överstiga 2-3 portioner självfångad regnbågslax per år och avråds helt från att konsumera andra fiskarter från sjön.
– Det är troligt att även andra fiskarter som inte inplanteras i tjärnet har höga halter PFAS, berättar vattenstrateg Sofia Hallerbäck.
Vid mötet som hölls av miljönämnden den 17 maj, fattades beslut angående rekommendationer om kost gällande fisk från Sandbäckstjärn i Karlstad.
Det har rekommenderats för allmänheten att begränsa sin konsumtion av självfångad regnbågslax till högst 2-3 portioner per år, och att helt undvika att äta andra fiskarter från Sandbäckstjärn.
Dessa beslut togs baserat på resultaten av prover som visade förhöjda nivåer av PFAS i fisken från sjön.
– Regnbågslax planteras regelbundet in i tjärnet och har därför inte lika höga halter som andra fiskar som vistas där under en lägre tid, säger vattenstrategen Sofia Hallerbäck, i ett pressmeddelande på kommunens hemsida.
Det är troligt att även andra fiskarter som inte inplanteras i tjärnet har höga halter PFAS. Därför avråder miljönämnden helt från konsumtion för alla övriga fiskarter.
På grund av de nya och justerade riktvärdena för PFAS-ämnen på EU-nivå, krävs specifika kostrekommendationer för fisk från sjöar med förhöjda halter av PFAS.
I samarbete med Livsmedelsverket och Sportfiskarna har därför kostrekommendationer utarbetats för att gälla vid konsumtion av självfångad fisk från Sandbäckstjärn.
– Nya provsvar från regnbågslax visade en nivå runt Livsmedelsverkets temporära gränsvärde och därför rekommenderas en maximal konsumtion på 2-3 portioner per år, berättar Sofia Hallerbäck.
Beslutet om avrådan och de specifika kostrekommendationerna innebär inte att det blir förbjudet att fiska i Sandbäckstjärn.
– Nya provsvar från både små och stora gäddor visar på betydligt högre PFAS halter än regnbågslax. Det är troligt att även andra fiskarter som inte inplanteras i tjärnet har höga halter PFAS. Därför avråder miljönämnden helt från konsumtion för alla övriga fiskarter.
Så påverkar PFAS hälsan
De vanliga mängderna av PFAS som vi vanligtvis exponeras för genom mat, dricksvatten, produkter och material, ger inte upphov till omedelbara hälsoproblem.
Men vissa PFAS-ämnen har förmågan att långsamt ackumuleras i kroppen. Om man utsätts för PFAS under en längre tid kan det ha inverkan på hälsan.
Därför är det av stor betydelse att minimera intaget av dessa ämnen så mycket som möjligt.
Information om PFAS
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen.
De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet. PFAS finns bland annat i impregneringsmedel, rengöringsmedel (till exempel golvpolish) och i brandskum.
Sjöar och vattendrag och även grundvatten i marken som ligger i områden där det finns eller har funnits brandövningsplatser kan även bli förorenade av PFAS.