Region Värmlands arbete med att ta över vårdsamtalen från SOS Alarm i egen regi är i full gång. 1177:s lokaler på Älvgatan är under renovering, och där ska även regionens nya larm och ledningscentral husera framöver.
– Som vårdgivare behöver vi hålla i taktpinnen själva, säger Anders Norling, verksamhetschef för ambulansen.
Någon gång i augusti-september är det tänkt att 1177 ska återvända till sina lokaler på Älvgatan, och senare under hösten får man sällskap av Region Värmlands nya larm och ledningscentral. Gradvis kommer man ta över de vårdsamtal som kommer till SOS Alarm, för att ha verksamheten helt i egen regi februari 2024, enligt tidsplanen.
Att regionen tar över larmsamtalen har många fördelar, enligt Anders Norling.
– Det kommer bara vara sjukvårdsutbildad personal från regionen som bemannar för att svara den inringande. De känner till vårt vårdutbud och har tillgång till patienternas journalhandlingar. Det kommer bli bättre och effektivare för patienterna, säger han och exemplifierar hur det kommer gå till:
– Du ringer till 112 som vanligt, och när de identifierar ett vårdbehov så kopplas du sömlöst över till vår central. Där kommer operatörerna ha tillgång till hela din sjukdomshistorik.
I dagsläget har inte SOS Alarm-operatörerna tillgång till patientjournalerna – och att ha det är enligt Anders Norling någonting som bara kommer bli viktigare i framtiden.
– Om patienten inte hamnar rätt från början så konsumerar man fler vårdkontakter och man får vänta länge innan man hamnar rätt. Vi går mot en allt mer specialiserad och digitaliserad vård, och då blir kravet på att hamna rätt från början helt väsentligt.
Stora vinster
Och det finns stora vinster för regionen om man i ett tidigare skede kan hitta rätt vårdnivå för den hjälpsökande.
– Vi måste värna våra resurser. Vi har inte råd att skicka ut ut ambulanser med två specialistutbildade sjuksköterskor till alla – särskilt inte eftersom det kanske inte är det bästa för patienten. För många kanske det viktigaste är att kunna stanna kvar i hemmet för en vårdbedömning. Och det kanske kan göras av till exempel ett kommunalt mobilt team, säger Andreas Norling.
Men att man nu skapar egen larmcentral handlar dock inte om att i första hand minska antalet ambulansutryckningar, enligt honom.
– Vi har ingen ambition att minska antalet ärenden, utan vi är måna om att vi sa ha rätt ärenden och att patienter ska ha rätt resurs i rätt tid och hamna på rätt vårdnivå. Men den indirekta effekten tror vi blir förbättrade inflöden mot våra sjukhus, och att invånarna ska veta att de kan få hjälp utan att besöka akuten.
Åker man på många onödiga utryckningar idag?
– Inte med de förutsättningar vi har att jobba efter. Men vi brukar prata om att det finns en viss överprioritering, och det har vi ju för att vi inte ska missa någon som är tidskritiskt sjuk. Men vi vill ju att det ska bli rätt för våra resurser och att patienterna ska få rätt resurs kopplad till sig.
20 heltidstjänster
Rekryteringen av personal till regionens larmcentral är redan igång.
– Inom 112-verksamheten hamnar vi någonstans runt 20 heltidstjänster. Det handlar om företrädesvis sjuksköterskor, men också undersköterskor, säger Andreas Norling.
Men sjuksköterskor är det som bekant inget överflöd av idag – regionen har kämpat i åratal med brist på yrkesgruppen. Och även om det hittills ser positivt ut för regionens larmcentral så innebär det att sjuksköterskor måste plockas någon annan stans ifrån.
Anders Norling hoppas att den långsiktiga effekten av larmcentralen ska göra att sköterskesituationen kan förbättras.
– Sjuksköterskebristen inom regionen är ju den stora utmaningen, och jag är ödmjuk inför det faktum att bemanningen av larmcentralen kan tänkas ha effekter på andra ställen. Vi jobbar på att utveckla nya arbetssätt för att kompensera för det här, och jag tror det här kan vara ett sådant sätt. Blir det effektivare och bättre för patienterna direkt från början, ja då kan vi göra rätt saker inom vården. Vi tror att det kan lätta på trycket överlag, säger han.