Vi står inför tredje sommaren som husägare och ännu har vi inte köpt någon grill.
Satte du frukostfrallan i halsen nu? Undrar du varför i hela friden vi säger nej till livets goda? Det gör vi inte. Det är bara det att det för det mesta är jag som lagar mat i vårt hushåll och är det något jag inte har tid med så är det att förfina mina kunskaper i hur lång tid det tar för kol att bli glöd, hur kött, fisk och grönsaker beter sig under grillning och/eller hur man får fram smakerna på bästa sätt.
Man skulle kunna göra som andra. Inte skämmas för att misslyckas och bara håva in komplimanger för att man hanterat matlagning och eld – till och med även om köttbiten är ganska bränd utanpå och totalt sönderstekt inuti. Men vem skulle då stå inne i köket, långt från den sociala lägereld som grillen utgör, för att göra klart röror och såser och tillbehör?
Samtidigt: vem vill INTE stå ute vid den sociala lägerelden och håva in komplimanger, medan någon annan gör klart alla röror, såser och tillbehör?
I helgen är det jag som köper en grill och parkerar mig på trädäcket.