I Forshagaakademins vårföreställning siktar eleverna mot stjärnorna samtidigt som de genom sång, dans, poesi och humor utforskar sin plats på jorden.
– Det handlar om att man ska våga visa sina känslor, säger Ellen Sjöstedt, som läser första året på IM-programmet.
I Forshaga Folkets hus var luften full av förväntan inför onsdagens premiär av skolshowen med universum som tema.
– Det är jättenervöst men kul. Jag gillar mest att dansa och sjunga, säger 16-åriga Ellen Sjöstedt.
Från introvideon på scenen ekar frågan ”Finns det en plats för mig?” och den följs sedan av Anders Bagges mellobidrag ”Bigger than the universe”.
Hur det är att uppträda på en scen inför publik beskriver Ellen Sjöstedt med ett kort och omfattande ord – modigt.
– Det handlar om att man ska våga visa sina känslor, säger hon, som även teckentolkar en del av låtarna.
Hon och klasskamraten Kevin Lindberg Eriksson går det individanpassade yrkesprogrammet (IM) med inriktning mot handel och service.
– Jag har inte gjort något sådant här tidigare. Det är väldigt kul och spännande, säger Kevin.
Vad har varit den största utmaningen?
– Oj, att komma ihåg alla repliker. Det är svårt.
Förutom IM är också elever från andra av Forshagaakademins program involverade i föreställningen.
Showen kommer även att hållas inför allmänheten inom en snar framtid, berättar Julia Svärd, lärare på IM-programmet.
– Det här är egentligen en slutprodukt av allt vi har jobbat med under året i kursen estetisk kommunikation. Den innehåller alla estetiska uttryck som dans, musik, foto, film och bild. Föreställningen innehåller alla de beståndsdelarna kan man säga.
Ufon och jaktromantik
På scenen bjuder den dussinstora gruppen på allt från glittrande dansnummer till tonerna av Molly Sandéns ”Youniverse”, till poesi och känslofylld solosång om både identitet och kärlek. Medan tavlor inspirerade av rymden pryder scenkanten.
– Föreställningen är också till för att alla ska få göra det man tycker är roligt, för att boosta deras självförtroende och skapa tillsammans. Vi jobbar jättemycket med språket och som Ellen var inne på handlar det just om att förmedla sina känslor, säger Julia Svärd.
Den timslånga scenshowen rymmer också humorsketcher med såväl jaktromantik, ufon, reklamerade drömmar och satirisk blinkning mot AI-samhället. När Kevin Lindberg Eriksson i rollen som frustrerad regissör utbrister ”Mer love” låter skratten inte vänta på sig. Och kanske är det just det som universum, eller åtminstone jorden, behöver – mer kärlek.