I fredags, sista arbetsdagen före arbetarrörelsens högtidsdag 1 maj, passade regeringen och SD på att berätta att de kommit överens om att ta fram förslag på förbud mot partipolitiska lotterier. Valet av tidpunkt avslöjade motivet.
Nu kan du självklart tycka att spel och dobbel, speciellt på krita, i grunden är fel, omoraliskt, oetiskt och egentligen nåt av det ovärdigaste ett politiskt parti kan hålla på med. Det går liksom ändå inte att blunda för motivet bakom utspelet.
Det handlar om att sabba allt man kan för Socialdemokraterna, för vilka lotterier sedan länge varit ett viktigt sätt att finansiera partiarbetet. Att utnyttja regeringsmakten för att försvåra för den politiska oppositionen att göra sitt jobb. Att missbruka sitt riksdagsmajoritet för att straffa den politiska minoriteten.
Det handlar överhuvudtaget inte om nån hänsyn till och omsorg av folk med spelmissbruk eller andra spelare som hamnat hos Kronofogden för obetalda lotter, oavsett vad vissa partiarbetare för högerpartierna med spelad och överdramatisk upprördhet nu låtsas i sociala medier – parallellt med lögner om hur Socialdemokraterna ”riggat systemet” till sin fördel.
Och det är lätt att dras med i en diskussion om spel och dobbel och spelmissbruk och Kronofogden och smutsiga säljtekniker praktiskt taget varenda säljare av spel tillämpar för att få den som inte ”borde” spela att ändå öppna plånboken.
Det fullkomligen kliar i mina fingrar att redovisa statistik över vilka sorters spel som forskning slagit fast är farligast för personer som kämpar med ett osunt spelande (inte partilotter), vilka sorters spel som driver upp summorna till skrämmande nivåer (inte partilotter), vilka sorters spel som driver flest spelare till Kronofogden (inte partilotter).
Inte i ett enda avseende är lotteriverksamheten som Socialdemokraterna – eller för den delen andra ideella föreningar och organisationer som Postkodlotteriet eller din unges fotbollslag som säljer Bingolotter för att tjäna pengar till verksamheten – ens i närheten av att vara de mest problematiska formerna av spelande.
Men nu handlar det här regerings- och SD-utspelet inte om spel. Inte för ett ögonblick.
Ulf Kristersson (M) kan stå där och mumla i intervjuer om hur en anledning till förslaget att bara förbjuda politiska partier från att sälja lotter är ”risk för spelmissbruk”.
Detta trots att Moderaterna tillsammans med övriga högerpartier i riksdagsomröstningar röstat ned förslag om att hårdare reglera de spelformer som verkligen triggar spelmissbruk (återigen: inte partilotter).
Detta också trots att Kristersson för inte ens tre år sedan hyllade den egna partilotten som ett bra sätt att göra partiet mer oberoende av partistödet – ett partistöd som påverkas av valresultatet och kan rasera ett partis ekonomi snabbt efter ett dåligt val.
Kristersson är patetisk.
Tobias Andersson (SD), ordförande i riksdagens näringsutskott, erkänner det i alla fall rakt ut när han i fredags förklarade att allt det handlar om är att ”dra åt den pengakran som finansierar socialdemokratin”.
SD och regeringen vet att Socialdemokraterna inte kan ersätta intäkterna från lotteriverksamheten med donationer, såna som utgör tunga och viktiga delar i både Moderaternas och Sverigedemokraternas partiekonomier. Sossar säljer lotter och är bra på det. Bättre än både M och SD som båda försökt med betydligt mer begränsade framgångar trots att de haft att förhålla sig till exakt samma villkor för lotteriförsäljningen.
S drar in över 150 miljoner kronor till partikassan på sina lotter, Moderaterna knappt fem miljoner.
Finns en enda människa som tror att Moderaterna skulle lägga ett sånt här förslag om förhållandet var det motsatta?
Det handlar om demokratiskt sabotage – och ärligt talat förväntade sig nog ingen att SD skulle försvara demokratiska spelregler, men nog trodde man väl ändå lite bättre om Moderaterna?
Tidigare ledande partiföreträdare gör det i alla fall. Både tidigare moderata statsrådet Sven-Otto Littorin och Ulrica Schenström, som bland annat var statssekreterare i statsrådsberedningen under Reinfeldts regering, har hårt kritiserat förslaget.
Schenström publicerade under torsdagen ett långt inlägg där hon bland annat konstaterar att de aldrig under det förra moderata regeringsinnehavet övervägde att ”använda regeringsmakten till att ’straffa’ våra politiska motståndare eller göra det svårare för dem att vinna nästa val. Visst ville vi vinna nästa val. Men det ville vi göra utifrån vår politik och våra politiska framgångar.”
”Det som nu föreslås drar tankarna till regimer som medvetet använder regeringsmakten för att försvaga och ytterst besegra sina politiska motståndare”, menar Schenström.
Dagens moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater vill inte vinna nästa val på egna meriter och på egen politik. De vill göra det genom att sabba för sossarna. Det är odemokratiskt. Det är faktiskt inte svårare än så.