Antalet elevresurser ska bantas från dagens 54 till 39, och det redan i höst.
Det oroar Camilla Heijel, vars son är beroende av extra stöd i skolan.
– Jag befarar att han inte kommer gå till skolan längre, säger hon.
Skolan har haft svårt att få sin budget att gå ihop när det kommer posten för elevresurser och tror sig kunna spara närmare 3,7 miljoner genom att minska organisationen med 15 tjänster, det var NWT först med att berätta.
– Det är inte ett ekonomiskt incitament. I första hand är det ur ett elevperspektiv, i andra hand ett medarbetarperspektiv och i tredje hand ett ekonomiskt perspektiv, men vi kan ju konstatera att vi på resurskontot gick back nästan 3,7 miljoner, sade skolchef Jenny Dahlin till NWT.
Förändringen är alltså tänkt att träda i kraft redan i höst och det gör Camilla Heijel orolig, och det fler med henne. En digital namninsamling har i skrivande stund passerat 25 underskrifter där ett flertal uttrycker både frustration och oro.
– Ja, det var bara i en ren desperation, jag ville få ut den gör att göra mig hörd på något sätt, säger initiativtagaren Camilla Heijel.
– Jag ser en jätteproblematik om det skulle försvinna 15 resurser från en redan hårt belastad skola. Kommer inte han ur skolan med godkända betyg så blir det i långa loppet vården eller kanske socialtjänsten som får ta hand om honom i framtiden.
Förändring till det bättre
Barn- och bildningsutskottets ordförande Boo Westlund (OR) förstår att det må finnas en oro kring detta, men han är samtidigt övertygad om förändringen är till det bättre.
Tanken är nämligen att öka kvalitén på de elevresurser som blir kvar och att arbeta på ett annat sätt än tidigare.
– Vi behöver gå ifrån det här med att jobba en till en i stor utsträckning. Sedan kanske det blir kvar till viss del ändå, men vi behöver hitta metoder för att ge bättre stöd för det är alldeles för mycket elever som lämnar grundskolan idag utan att ha behöriga betyg. Man måste våga ta i sådant och man måste våga tro att man kan göra på andra sätt, säger Boo Westlund.
Förslaget må komma från verksamheten, men det går helt i linje med det Boo Westlund tror är rätt väg att vandra.
– Även om det blir färre resurser som är kvar så får de en bättre trygghet. De får anställning, utbildning och får ingå mer i ett team där man jobbar tillsammans mellan pedagoger, specialpedagoger, rektor och elevhälsan. Så jag ser det som en uppgradering av resurserna.
Men vad kan du säga till dem som ändå blir oroliga över detta?
– Till elever och föräldrar kan jag säga att vi ska ha noga kontroll på det här och följa upp från politiken så att det här sker under ordnade former. Vi har varit tydlig mot skolchef med att det här ska ske på ett sätt så att elever kan känna sig trygga. Och till de resurser som berörs så kan jag säga att det är inte så att det är brist på jobb inom kommunen, många av dem tror jag kommer få andra jobb inom skolan och vi har också ett enormt behov inom vård och omsorg.
– Politik handlar om att ta ansvar och det tycker jag att vi gör, nu kommer förslaget från verksamheten men det är inget jag har motsatt mig. Jag tycker det är bra, för vi vill ha en högre och jämnare kvalitet för att få fler elever genom grundskolan.