I höstas släpptes Chat GPT fritt för allmänheten, och i ett nafs fick skolvärlden ett nytt problem att hantera. Det kraftfulla AI-verktyget kan på nolltid skapa texter av hög kvalitet.
– Det är verkligen en utmaning för det blir svårare att upptäcka fusk. Vi måste anpassa oss, säger Dan Guttke på Karlstads universitet.
AI, artificiell intelligens, är sedan många år en teknologisk gren på stark frammarsch, och många använder det dagligen utan att reflektera. Sånt som assisterande funktioner i bilar, robotdammsugare och algoritmer som styr ens Facebook-flöde ser vi numera som självklarheter.
När Chat GPT lanserades av företaget OpenAI i november förra året togs dock ett rejält kliv framåt.
Programmet kan utifrån enkla frågor och fraser generera sammanfattningar, översättningar, rapporter, uppsatser, annonser, manus, presentationer, berättelser, poesi och sångtexter. Och till och med komponera musik. Bland mycket annat.
För skolvärlden, och kanske i synnerhet i den akademiska världen som förlitar sig relativt tungt på skriftliga inlämningsuppgifter, blev det snabbt uppenbart: detta ger helt nya möjligheter för fusk.
Biträdande universitetsdirektören Dan Guttke:
– Problemet uppstår när det blir omöjligt att skilja vad som är producerat av en människa från vad som är producerat av en maskin, eller ett program. Än så länge har tekniken sina svagheter, det slinker ofta med felaktigheter. Men det finslipas hela tiden och kommer att bli mer och mer fläckfritt. Det är helt klart en utmaning, och vi kommer behöva anpassa oss – och då pratar jag om hela skolvärlden, överallt.
Dan Guttke berättar om ett fall tidigare under våren där fusk med hjälp av Chat GPT misstänktes. Studenten i fråga hade lämnat in en uppgift som skilde sig ganska dramatiskt i nivå från det hen tidigare presterat.
Efter granskning friades dock studenten av universitetets disciplinnämnd.
– Det gick inte att bevisa, helt enkelt. Normalt sett finns sätt att upptäcka plagiat, lärarna kör uppgifterna genom program som varnar för ordföljder i tidigare inlämnade examinationer. Men Chat GPT-texterna är mer sofistikerade.
Guttke poängterar att den absoluta majoriteten av studenterna i Karlstad och på andra håll sköter sina studier utan att fuska. Man vill tillägna sig den kunskap man behöver i sitt fortsatta yrkesliv.
Men det betyder inte att situtionen kan lämnas därhän.
– Nej, vi måste förhålla oss till detta. Det finns en oro bland lärarna, de undrar hur de ska agera. Exempelvis kan man tänka sig en något högre andel salsskrivningar, där det är möjligt, eller att man kompletterar med muntliga framställningar. Från ledningshåll har vi ännu inte gått ut med några direktiv, men jag vet att universitets- och högskoleförbundet SUHF tittar på frågan.
Bland farhågorna och de mörka molnen finns dock även en ljusare uppsida.
Chefen för universitetets pedagogiska enhet Jörg Pareigis har satt sig in i tekniken och menar att den, rätt använd, kan vara ett stort stöd för både lärare och studenter.
– Ja, det är viktigt att säga att detta inte är något domedagshot. Det fanns en tid när miniräknare förbjöds i skolan, man såg böcker, serietidningar och senare videofilmer och dataspel som förödande för ungdomarna. Det vi vill är att studenterna ska få de kunskaper de behöver för att gå vidare, och det vill också de allra flesta studenterna själva. Där kan Chat GPT – eller liknande generativ AI – vara en enorm hjälp.
Han exemplifierar:
– Lärare som behöver en fallstudie inom till exempel vårdutbildningen kan mata in de specifika parametrarna och få den klar på nolltid. Och istället ägna tiden som frigörs åt egen forskning eller annat nödvändigt arbete.
Bland studenterna själva är meningarna delade. Trion tjejer på socionomprogrammet som VF stötte på i Café Gläntan hade alla hört talas om Chat GPT, men inte testat själva:
– Nej, jag tycker det känns läskigt, som början på nåt som man inte vet vart det tar vägen. Det skulle inte vara första gången som människan skapat nåt som inte gynnat mänskligheten, säger Linnea Gustavsson.
– Jag tycker det låter ganska coolt, och jag har kompisar som prövat det och blev alldeles häpna av hur bra det funkade. Men jag fattar att det måste vara svårt för hela skolvärlden att hantera det. Om man skulle ta bort skriftliga inlämningsuppgifter vet jag inte hur det skulle gå, menar Mayurin Leerat.