Slopad plastpåseskatt? Visst, det täcker ju mina ökade kostnader för rusande bolåneräntor och matpriser. Visst fattar du att det bara är en tom populistisk manöver? Visst fattar du att det måste komma något i dess ställe?
Sju kronor för en sketen plastpåse?! Jag vet att ni också svor de gångerna ni glömde ta med egna kassar till affären och tvingades stå där med handen vilande på plastkasselådan och dividera. Var det värt sju kronor kassen? Papperskassarna var ändå ett par kronor billigare. Och hemma i hallen låg tygkassarna …
Det svors på sina håll när den infördes, inte minst när matbutikerna började med papperskassar även för frukt och grönt. Det har i sedan i vissa väljarskikt svurits på Miljöpartiet som många trodde var partiet bakom plastpåseskatten, trots att de gröna till och med motsatte sig den när Liberalerna i januariöverenskommelsen krävde att den skulle införas.
Miljöpartisterna tyckte då, och tycker väl fortfarande, att det fanns bättre alternativ än en plastpåseskatt att pressa ner mängden plast som folk använde, i enlighet med det EU-direktiv Sverige är bunden att följa.
Men när regeringspartierna och Sverigedemokraterna nu signalerar att skatten ska tas bort, eller i alla fall ”kraftigt sänkas” från nästa årsskifte, finns väl all anledning att utvärdera utfallet. För små irritationsmoment i matbutikerna till trots, har den ju fungerat. Plastpåseanvändningen har minskat kraftigt se senaste åren. Kanske ännu mer förbluffande stod sex av tio svenskar bakom skatten redan från start.
Ändå ska den bort för att ”folk stör sig på den här”, som SD:s politiska talesperson Oscar Sjöstedt säger i en kommentar. Visst, bland SD:s anhängare i sociala medier är det glada miner. ”Symbolpolitik”, kallar man skatten för och menar att den ändå är ineffektiv miljöpolitik.
Men varken Sjöstedt eller resten av SD-gänget kan svara på vad som ska ta dess plats.
Enligt EU:s förpackningsdirektiv måste medlemsstaterna minska förbrukningen av plastpåsar till max 40 per person och år fram till 2025. Man kan tycka att fokuseringen på just plastpåsar var fel, men Sverige kan inte välja och vraka mellan vilka EU-direktiv som ska följas. Nu ligger det där och det medlemsland som uppfattas strunta i att följa det lär få betala.
Sverige valde, på förslag av Liberalerna, att nå till max 40 kassar per person med en speciell skatt. Andra länder, ja faktiskt hälften av alla länder i världen, har också infört åtgärder för att minska förbrukningen av plastpåsar. Metoderna är många: ransonering, avgifter, skatter eller till och med totalförbud!
Så vad får vi nu? Vad tar plastpåseskattens plats? Sverigedemokraterna och resten av regeringsunderlaget är oss svaret skyldig, precis som när det gäller klimatmålen de helt uppenbart övergivit trots att de öppet vägrar erkänna det.
Sverige kommer inte att uppnå fastställda klimatmål till 2030, varnade Klimatpolitiska rådet häromveckan. Regeringen och SD har ingen politik för att minska klimatutsläppen, bara höja dem.
För första gången på två decennier väntas nu den förda regeringspolitiken direkt leda till kraftigt ökade utsläpp och varje åtgärd som regeringspartierna nämner som förslag på kompensation för de ökade utsläppen sågar företrädare för SD i samma minut som de yttras. Det är trots allt SD som bestämmer över regeringspolitiken och SD som initierat denna tomma populistiska åtgärd som slopandet av plastpåseskatten är.
Köper du i snitt en plastpåse för sju kronor varje dag på året – men vem skulle göra det det? – kostar dessa dig knappt 2500 kronor per år. Ungefär hälften av den kostnaden skulle då bero på plastpåseskatten.
Har du ett bolån på så lite som 500 000 kronor, som behöver läggas om i år, innebär de höga bolåneräntorna att räntekostnaden kanske till och med tredubblas. Från under 1,5 procent till dagens listräntor på över fyra procent. Hur många fler kronor i månaden ökar dina boendekostnader?
Priset på livsmedel har stigit med över 20 procent det senaste året. Har du inte gjort någon stor omläggning av dina mat- och handlingsvanor för att anpassa inköpen efter reor och utförsäljningar betyder det att ett hushåll med två vuxna och två barn som klarade matbudgeten på 5000 kronor i månaden i fjol, måste betala en extra tusenlapp i månaden i år. Men ni får ju billigare plastpåsar som kompensation förstås! Grattis!
Sveriges regioner och kommuner går, på grund av inflationen och de kraftiga prisökningarna, på knäna för att upprätthålla skolan, vården och omsorgen. Vart tredje LO-hushåll anger att en oförutsedd utgift på 5000 kronor är svår eller omöjlig.
Regeringen duckar allt ansvar. De har väl fullt upp med populistisk symbolpolitik som att rädda svenskarna från sjukronorskassar i matbutiken.