Den senaste undersökningen av värmlänningarnas resvanor gjordes 2014.
Nu ska regionen skicka ut en ny – till nästan 40 000 länsbor – med syfte att kartlägga hur människor reser både inom och mellan kommuner.
Efter nio år och en omvälvande coronapandemi, ska en ny resvaneundersökning skickas ut till de värmländska hushållen, för att kartlägga vad som har förändrats sedan sist och hur länsbornas resande ser ut.
– Vi vill veta mer om hur värmlänningarnas resmönster och behov ser ut nu för att kunna bygga, planera och satsa rätt i Värmland, förklarar Mattias Landin som är trafikstrateg på Region Värmland och projektledare för undersökningen i ett pressmeddelande.
Det är den hittills största resvaneundersökningen som gjorts i länet, då den ska gå ut till nästan 40 000 invånare från sex år och uppåt.
– Vi vet att resmönstren har förändrats, bland annat på grund av pandemin och genom digitaliseringen. Den här undersökningen kommer att hjälpa oss att bättre forma framtidens kollektivtrafik så att den passar värmlänningarnas nya vardag, förklarar Elisabeth Björk (V) som är kollektivtrafiknämndens ordförande i Region Värmland i ett pressmeddelande.
Hon fortsätter:
– Här finns möjlighet att påverka hur framtidens Värmland ska se ut och hur vi kan resa här. Svaren i den här undersökningen kommer att ge kött och blod till många beslut framöver.
Fakta
Om undersökningen
Undersökningen genomförs av Enkätfabriken på uppdrag av Region Värmland och Region Örebro län, tillsammans med ett flertal kommuner i de båda länen. Den pågår mellan vecka 15 och 19.
Genom att göra undersökningarna parallellt kan också betydelsefull resestatistik mellan länen tas fram.
Respondenterna, som väljs ut slumpvis, svarar anonymt via en webbenkät eller en pappersenkät.
Källa: Region Värmland
Den senaste undersökningen från 2014 visade bland annat att bilen var det främsta färdmedlet. Drygt 70 procent av resorna gjordes med bil och 11 procent med cykel. Nio procent av resorna skedde till fots och sex procent med buss.
Resultaten från den förra undersökningen har bland annat använts i kommuners planeringsarbete, ett exempel är det snabbusstråk som växer fram i Karlstad.
– Karlstadstråket, där S-linjen går, är utformat efter Karlstadsbornas resande. De svar som kom in vid förra undersökningen var ett av underlagen som Karlstads kommun använde för att matcha utbyggnaden med verkliga resmönster och behov, förklarar Mattias Landin i ett pressmeddelande.