Prisade videoproducenten valde Värmland: ”Beredd att sätta mitt rykte på spel”

Genom filmkameran vill Sunnebördiga Lars-Petter Steen fånga det oväntade och det mänskliga. Efter 15 år i marknadsföringsbranschen i Stockholm – och en internationellt prisad kampanj med Gunde Svan på cv:t – byter han huvudstaden mot Hammarö.

– Här blir det en helt annan vardag, ett annat liv, och det märks redan nu, säger 39-åringen.

I höstas hade Lars-Petter Steen nyligen landat ett toppjobb på en produktionsbyrå i Stockholm. Ändå var det något som skavde. Det som tidigare hade lockat med ett liv i storstan bleknade ännu mer när han och frun Emma Steen (också hon från Sunne) väntade sitt andra barn.

– Jag vill börja med att säga att de här 15 åren i Stockholm har varit de bästa i mitt liv. Alla människor jag lärt känna, alla kunder och projekt som jag aldrig kommer glömma. Det har varit väldigt givande och utvecklande.

Men längtan tillbaka till familj och släkt i Värmland (och kanske den under pandemin växande flyttrenden) fick dem att tänka om kring framtiden.

– Frågan om vad som blir bäst för barnen var väldigt bidragande. Här blir det en helt annan vardag, ett annat liv, och det märks redan nu efter bara två månader. En sådan sak som att grannpojken knackar på hemma hos oss och vill leka med vår dotter som är tre och ett halvt år. Det hade inte hänt i Stockholm.

Efter en hektisk höst med både ett nytillskott i familjen i form av sonen Ossian och en flytt de ”aldrig gör om”, satte de i februari ner bopålarna på Hammarö. Den första mars började Lars-Petter Steen, med sina 15 års erfarenhet av så kallad content marketing, det nya jobbet som projektledare på den kreativa produktionsbyrån Bacill i Karlstad.

– Till skillnad från direkt reklam, typ ”nu ska vi tränga oss på dig med vårt budskap i fem till 30 sekunder”, är essensen i content marketing att man utgår från målgruppen och skapar innehåll som de själva vill ta till sig. Och där finns fortfarande mycket att göra.

Tidigare har han arbetat med kunder som Microsoft, Hjärnfonden och Preem, där arbetet med de sistnämndas sponsorskap av Vasaloppet ledde till ett nära samarbete med Gunde Svan.

– När vi började 2017 kunde jag inte mycket om längdskidor, plötsligt stod jag i Gunde Svans privata spår i Vansbro. Jag var helt ”starstruck”... Jag kände honom inte för den skidlegendar han är, utan för mig var han ju ”Fångarna på fortet”.

Under fem säsonger producerade han längdskidsserier i sociala medier. Bland annat byggde det på en tävling där amatöråkare coachades av Gunde Svan med en Vasaloppsplats i potten. Kampanjen prisades senare vid amerikanska Pearl Award, i kategorin ”Best use of social media”.

– Under kampanjen kom det samtidigt fram tips och råd som alla längdskidsintresserade kunde ta till sig. Och ja, det var lite tufft i början att få Gunde Svans förtroende och få honom att lita på att jag skulle göra bra grejer. Men med tiden lärde jag mig också vad längdskidor och allt nörderi handlar om, det som Gunde byggde sin framgång på. Efter fem säsonger var det jag som styrde och ställde med honom och inte tvärtom, skrattar Lars-Petter Steen.

Smygfilmade familj och vänner

I bagaget har han såväl filmvetenskap- och teaterstudier samt en KY-utbildning i medieproduktion. Att hans intresse för film och rörlig media såddes redan tidigt, tackar han sin storasyster för.

– Hon har autism och tyckte väldigt mycket om film så vi kollade ofta tillsammans. Senare fick vi en filmkamera av vår pappa och började göra kortfilmer, där vi smygfilmade familjen och kompisar. Utifrån det växte mitt intresse och insikten om hur mycket man kunde skapa med det rörliga mediet.

Det gemensamma intresset blev också ett sätt för dem att nå varandra, förklarar han.

– Det var så vi kunde mötas. Min syster har också lärt mig att det inte bara finns ett sätt att göra och tänka kring saker. Dessutom har hon också sin egen humor, och den har jag nog tagit efter, säger han och utvecklar:

– Den stora styrkan med rörligt är ju att man kan fånga det som man inte hade räknat med eller planerat för. Och det kan vara väldigt användbart även i fina kretsar och varumärken. Om till exempel en vd råkar göra bort sig framför kameran, behöver det inte vara en nackdel.

Just att våga bryta normer och göra det oväntade, är ledord han bär med sig i jobbet.

– Allra mest erfarenhet har jag av att jobba med industrikunder och kommunikation för tillverkningsindustrin. Där var det verkligen öppet mål många gånger... Inget innehåll, ingen story utan bara filmer på tillverkningsprocesser. Samtidigt som det jobbade en massa fantastiska människor där – varför inte lyfta fram dem i stället?

– Och det dröjde inte länge innan företagen såg effekterna av det på olika vis. Det är något jag kommer att jobba aktivt med nu på Bacill och som jag tycker är väldigt roligt.

Att du valde marknadsföringsbranschen i stället för exempelvis filmvärlden, hur kommer det sig?

– Det som jag uppskattar med min bransch är att det är korta cykler. Det kan vara snabba ryck från pitch till produktion och leverans. Sedan vidare till nästa projekt. I filmbranschen kan det ta år av förberedelser innan det blir inspelning, och då pågår det i månader. Det känner jag mig inte så lockad av, inte just nu i alla fall.

När han 2021 skrev en debattartikel med titeln ”Död åt företagsfilmen”, som publicerades i Resumé, väckte han en hel del uppmärksamhet inom branschen. Ett slags uppror mot ”casefilmer som följer standardformen 1A, där kostymnissar sitter framför kameran och pratar i tre minuter”.

– Jag kände ett behov av att peka på något som har fått pågå i många år utan att någon sagt ifrån. Det handlar om hur beställaren kommer med en ”brief” till byrån och byrån utför den utan att ifrågasätta eller komma med bättre idéer. Man ger alltså kunden det den bett om men inte vad den behöver. Den synen på hantverket tyckte jag var så fruktansvärt eftersatt, så jag skickade ut artikeln utan att gå via någon vd eller så. Och det väckte starka känslor på sina håll.

Men var det inte lite att skjuta sig själv i foten?

– ”Hur tänkte du nu? Nu får vi mindre jobb”. Men så blev det ju inte. Snarare fick vi fler förfrågningar från företag som kände igen sig i det och var nyfikna. Det är väl kanske lite mitt signum, att jag är beredd att sätta mitt rykte på spel för att nå ut med det jag tror på innerst inne.