Hoppa till huvudinnehållet

Barnmorskorna om det hårda sexet: ”Gränserna för vad som är okej förflyttas”

Publicerad:
Cecilia Alfraeus och Jolie Zetterlund frågar ungdomarna om de har utsatts för stryptag eller händer mot sin hals under sex – utan samtycke.
Cecilia Alfraeus och Jolie Zetterlund frågar ungdomarna om de har utsatts för stryptag eller händer mot sin hals under sex – utan samtycke. Foto: Peter Bäcker

Porren är lättillgänglig och hårt sex, som mer liknar övergrepp, syns i allt fler filmer.

För unga är det svårt att sortera intrycken och avgöra vad som inte är på riktigt och vad som faktiskt speglar verkligheten. Bilden för vad som är normalt kan förskjutas.

– Vet man inte hur det är för andra är det lätt att ta porren som referensram, säger barnmorskan Jolie Zetterlund.

Efter Uppdrag gransknings dokumentär ”Hårt sex” har diskussionen om ungas sex gått varm.

Cecilia Alfraeus och Jolie Zetterlund är barnmorskor på ungdomsmottagningen i Karlstad. De upplever att bilden som målas upp i serien är vinklad.

– Det kändes lite som att de ville skrämma upp, säger Jolie Zetterlund.

Ungdomarna i serien vittnar om ett klimat där strypsex har blivit normen. Det verkar många gånger ske utan att båda parter är överens om det.

– Då handlar det väl kanske inte så mycket om hårt sex, utan snarare om sexuella övergrepp. Om någon har sex mot sin vilja är det ett sexuellt övergrepp och inte hårt sex. Det skulle de ha pratat mer om, säger Jolie Zetterlund.

Vad är okej?

I sin vardag möter Cecilia Alfraeus och Jolie Zetterlund ungdomar som har frågor och funderingar om sexuell hälsa och mående.

Ungdomarna är inte de enda som ställer frågor.

Även personalen på mottagningen är frågvis, för att tidigt fånga upp om någon mår dåligt.

De berättar att de alltid frågar om personen blivit utsatt för våld i samband med sex.

– Jag fångar upp mer om de får frågan specifikt, om de utsatts för stryptag eller händer mot sin hals utan att först ha fått frågan. Det är skillnad på att ställa frågan så, än en mer öppen fråga om sexuellt våld, säger Cecilia Alfraeus.

Det behöver alltså specificeras för ungdomen vad som faktiskt kan vara våldsamt sex.

– Man kanske inte tänker på att det är ett övergrepp där och då, men någonting känns inte bra. Det är något som skaver, säger Jolie Zetterlund.

Jolie Zetterlund hart arbetat som barnmorska på ungdomsmottagningen i 3 år, ett jobb hon trivs väldigt bra med.
Jolie Zetterlund hart arbetat som barnmorska på ungdomsmottagningen i 3 år, ett jobb hon trivs väldigt bra med. Foto: Peter Bäcker

Filmer flyttar gränser

Ungdomar kan påverkas av vad de ser på film. Det gör att det kan vara svårt att avgöra vad som ingår i ”vanligt sex”.

Många nyare filmer och serier som finns öppet på streamingtjänster innehåller sexuella inslag, som mer liknar övergrepp. Att sådant ligger på en vanlig filmkanal kan göra att det känns mer vedertaget, tror de.

De nämner en film där en man kidnappar en kvinna, låser in henne och har sex med henne. Han utför våldsamma sexuella handlingar, vilket målas upp som erotik.

– Mannen i den här filmen utövar en otrolig makt mot kvinnorna, som ska vara nöjda över att få vara med honom. Ser vi för mycket av det här får vi en förskjutning i vad som är erotik och då kan ens uppfattning om vad som är normalt ändras. Normen är föränderlig, säger Cecilia Alfraeus.

Hon fortsätter:

– Ser man många gånger att något ingår i sexet och ska vara skönt, så kan man prova det utan att ha fått samtycke. Och det kan göra att gränser för vad som är okej förflyttas. Vi försöker prata om att det ska kännas bra före, under och efter sexet.

Cecilia Alfraeus.
Cecilia Alfraeus. Foto: Peter Bäcker

Samtidigt som det finns tecken på att sexuella handlingar, som är sexuella övergrepp normaliseras, jobbar man med att ifrågasätta heteronormens samlagssex.

– Normerna kommer att förändras, och vi får hoppas att de inte går åt ett håll som kan vara skadligt. En ska inte tro att normen är analsex eller strypsex, säger Jolie Zetterlund.

Porren som referens

Utöver sex på film tittar många ungdomar på porr. I serien ställs frågan om det är ett problem, vilket det ofta framställs som.

Jolie Zetterlund och Cecilia Alfraeus menar att de flesta ungdomar förstår att det finns en industri bakom porren och att det som visas är fiktion. De tror inte att porren är verklighet.

Även om ungdomarna vet att allt de ser på film inte är verklighet, så kan det vara svårt att veta vilka delar som inte är det. Porren kan sätta standard för hur långt ett samlag ska vara eller för vad som ska få ens partner att komma.

Jolie Zetterlund och Cecilia Alfraeus tycker att vuxna i ungdomens närhet ska prata om vad det är man ser i porren, för att inte ungdomen ska bygga upp förväntningar på sig själv som den inte kan leva upp till.

– Det är filmat, klippt och personerna kan ha fått olika mediciner som gör att de kan ha sex längre. Det är bra om ungdomarna får den informationen med sig, i stället för att de funderar över det själva och undrar vad det är för fel på dem, som inte klarar samma sak, säger Jolie Zetterlund.

Hon fortsätter:

– Jag tror det grundar sig i en vilja att vara som andra, och vet man inte hur det är för andra är det lätt att ta porren som referensram. Hur går det till för andra, hur har man ett samlag? Jag tror att det kan vara så, porren är så lättillgänglig. Det är få som frågar sina föräldrar om hur det är man gör.

Kommunikation är nyckeln

Det finns mycket förväntningar på hur man ska bete sig och vad man ska vilja göra, när det kommer till sex. Det är dessutom svårt att prata om, men Jolie Zetterlund och Cecilia Alfraeus tycker att man ska göra just detta.

Både som ungdom och vuxen, men också som två som ligger med varandra.

– Man får inte lär sig att kommunicera kring sex, och det är viktigare än någonsin att göra det nu. Det är så enkelt med allt annat. När vi ska äta pizza vet vi inte vad var och en vill ha på den. Men när det kommer till sex ska du kunna, du ska vara bra och så ska du veta vad den andra vill utan att prata om det, säger Cecilia Alfraeus.

På Ungdomsmottagningen i Karlstad arbetar barnmorskorna nära kuratorer, för att kunna ge ungdomarna ett så bra bemötande som möjligt.
På Ungdomsmottagningen i Karlstad arbetar barnmorskorna nära kuratorer, för att kunna ge ungdomarna ett så bra bemötande som möjligt. Foto: Peter Bäcker

Artikeltaggar

Brott, lag och rättKarlstadÖvergreppSexuella övergreppVåld mot kvinnor

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.