Allt fler unga mår dåligt. Därför vill Anna Sundkvist Kräutner, som är regionansvarig för Suicide Zero i Värmland, se att skolorna blir bättre på att jobba förebyggande.
– Antal självmord ökar där så det är oerhört viktigt att jobba med den frågan, säger hon.
Larmen om värmlänningarnas ohälsa
Var åttonde timme tar någon svensk sitt eget liv. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år och näst vanligast bland kvinnor i samma åldersgrupp. Polisen ser frustrerat hur upp till varannan utryckning handlar om psykisk ohälsa i någon form och efter flera år av larm från olika håll anses fortfarande problem kopplade till psykisk ohälsa vara vår tids folksjukdomar.
VF vill med en rad artiklar belysa problematiken ur olika perspektiv och med olika ingångsvinklar.
Hon har precis gått igenom den senaste kommunbarometern från Suicide Zero och hon ger både ris och ros till kommunerna i Värmland. Enligt rapporten är fem värmländska kommuner rödlistade: Torsby, Säffle, Munkfors, Kil och Storfors.
– Det är fortfarande många kommuner som saknar viktiga förebyggande insatser, samtidigt som det har en skett en positiv förändring i länet med tanke på att fler kommuner till exempel har handlingsplaner. Fler kommuner har satsat på att bland annat utbilda personal, vilket är jättebra. Det är också fler kommuner som har svarat på enkäten i år. Så det är lite både och.
Samtidigt som vissa kommuner listas rött finns det två kommuner med grönt flagg: Arvika och Karlstad.
Kunskapsbrist
I Värmland har nu tretton kommuner en handlingsplan, och tre jobbar på att få fram en. Trots det finns det mer att önska, enligt Anna Sundkvist Kräutner.
Framför allt vill hon se att fler jobbar förebyggande för de unga i länet. I dag jobbar fyra kommuner aktivt med frågan i alla sina skolor.
– Alla kommuner måste bli duktigare på det. De måste införa olika program så att barn och unga vet mer om psykisk hälsa och att de får hjälp att hitta strategier vad man ska göra när man inte mår så bra. Det är en jättestor del i det förebyggande arbetet bland barn och unga som verkligen är bra för alla barn och som kan vara livsavgörande för vissa, säger hon, och fortsätter:
– Vi ser en ökning bland barn och unga, antal självmord ökar där så det är oerhört viktigt att jobba med den frågan.
I Karlstad där man har klättrat i kommunbarometern, från tionde plats till andra plats, har man jobbat med flera åtgärder. Bland annat har kommunen anordnat dialogcafé för psykisk hälsa för att jobba främjande och förebyggande. De har haft flera utbildningsinsatser för både chefer och medarbetare.
– Vi jobbar enhetligt och systematiskt nu med de här frågorna, och på ett helt annat sätt än vi gjorde tidigare. Vi har jobbat med suicidprevention tidigare också, inom socialtjänsten och skolan, men det som gör att vi har höjt oss nu är framför allt det här systematiska och övergripande arbetssättet som kommit till, säger Carina Wiberg, administrativ chef i kommunen.
Alla måste hjälpas åt
Som regionansvarig för Suicide Zero jobbar Anna Sundkvist Kräutner med att stötta kommunerna i det förebyggande arbetet. Därför har hon räckt ut en hand till de rödlistade kommunerna, då hon menar på att mycket handlar om kunskapsbrist. Tanken är att hålla föreläsningar för politikerna i kommunerna för att öka kunskapen kring självmordsprevention, och vad man kan göra som kommun.
– Politikerna behöver mer kunskap, och ge mandat till samordnaren att kunna jobba kommunövergripande med självmordsprevention. Man måste få förutsättningarna för att kunna jobba med frågan och skapa förändring. Jag hoppas att de kommer att tacka ja, de här fem kommunerna.
Hon belyser också vikten av att våga fråga.
– Det är tystnaden som är farlig. Det är när det är helt tyst runt om som det är farligt – men öppnar man upp och ställer en fråga kan det verkligen rädda liv. Alla behöver vara med och hjälpas åt.
LÄS OCKSÅ:
Arvika bäst på att jobba förebyggande med suicid: ”Vi ger ett bra stöd”