Arvika är den bästa kommunen i Värmland på att jobba förebyggande med suicid, enligt Suicide Zeros undersökning. Deras nya arbetsmodell har redan gett resultat.
– Vi vet att vi ger ett bra stöd till många som behöver det där ute med det arbetssättet. Det är en viktig del i arbetet, säger Anneli Karlsson.
Larmen om värmlänningarnas ohälsa
Var åttonde timme tar någon svensk sitt eget liv. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år och näst vanligast bland kvinnor i samma åldersgrupp. Polisen ser frustrerat hur upp till varannan utryckning handlar om psykisk ohälsa i någon form och efter flera år av larm från olika håll anses fortfarande problem kopplade till psykisk ohälsa vara vår tids folksjukdomar.
VF vill med en rad artiklar belysa problematiken ur olika perspektiv och med olika ingångsvinklar.
Varje år gör organisationen Suicide Zero en kommunbarometer, det vill säga en undersökning om kommunernas arbete för att förebygga suicid. Den senaste kom i tisdags och den visar att Arvika är den sjätte bästa kommunen i Sverige, och allra bäst i Värmland.
Att de hamnar i topp beror enligt Anneli Karlsson, som är jämställdhets- och folkhälsosamordnare på Arvika kommun, att de jobbat med den här frågan i många år. Under 2020 tog kommunen även fram en handlingsplan, som de började jobba efter 2021.
– Vi har jobbat systematiskt med den här frågan de sista åren. Vi har utbildat nästan alla våra chefer tillsammans med Suicide Zero, vi har haft många föreläsningar i biblioteket för allmänheten – som har varit välbesökta – och vi har lyft frågor om psykisk ohälsa, normer och värderingar i skolan, som också är en del i det här arbetet, säger hon, och fortsätter:
– Varje självmord är ett för mycket, så vi har lång väg kvar.
Ett komplement
En viktig pusselbit i det förebyggande arbetet är också det samarbete de påbörjade i fjol i västra Värmland. I ett samarbete mellan Region Värmland, lokalpolisområde Arvika och Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner jobbar man nu tillsammans för att förbättra arbetet kring suicid.
Med en mobil akutläkare vill man koordinera insatserna från sluten- och öppenvård, socialtjänst, kommun och polis för att personen med psykisk ohälsa ska tas om hand på ett så bra sätt som möjligt.
– Ibland kan det vara så att patienter faller lite mellan stolarna för det är otydligt vem som ska ha ansvar, och ibland kan det vara så att vårt system inte hinner att ta hand om det i tid. Vårdcentralerna eller tiderna på psykiatrimottagningen är fullbokade och då kan man prova med mig istället, för då försöker jag överbrygga sådana sårbara perioder, säger läkaren Ingunn Granum.
På polisen – där man får ta emot allt fler självmordslarm – skulle man, enligt Maria Westby, vilja se mer samarbete med just vården när de åker ut på larmen. Man vill ha fler akutläkare som skulle kunna komma ut till platsen och göra en bedömning.
– Många gånger är det kanske inte en polis de vill träffa på om de mår riktigt riktigt dåligt. Musklerna finns inom vården och psykiatrin. Då behöver vi också öka vår samverkan så att medborgarna får rätt hjälp när det behövs, säger Maria Westby och fortsätter:
– Som när vi får larm om psykisk ohälsa, och det kan leda till ett akut omhändertagande. Att vi då kan koppla in Ingunn direkt i ärendet – än att vi kanske i värsta fall måste ta med personen med våld och åka till närmsta vårdinstans – gör att hon kan lösa de medicinska frågorna smidigare på plats.
– För att det ska bli så bra som möjligt, för någon som kanske är på botten i en livskris eller att livet har rasat, tycker jag att vi kan behöva förändra vårt sätt att arbeta.
”Våga fråga”
Polisen, akutläkaren och kommunen är alla eniga om att det gäller att fortsätta utveckla samverkansgrupperna som finns, men också att våga fråga – något som alla kan hjälpa till med.
– Så länge vi pratar om självmord kan vi också förebygga självmord, säger Maria Westby.
Anneli Karlsson håller med.
– Vi måste hjälpas åt. Man kan inte sitta ensam på en liten kammare – i en liten kommun – utan vi måste hjälpas åt och samverka i länet och via regionen. Vi kan göra väldigt stor skillnad var och en. Det är inte farligt att fråga hur någon mår. Samtalen helar oftast.