Larmet: Varannan polisutryckning på grund av psykisk ohälsa

Varannan utryckning för polisen i norra Värmland har med psykisk ohälsa att göra på något sätt.

Det börjar bli frustrerande, förklarar LPO-chefen Henrik Gustavsson.

– Vissa personer återkommer väldigt ofta, och det händer inte så mycket trots att samhället lägger stora akuta insatser på det, säger han

Siffran är inte exakt, men efter rikspolischef Anders Thornbergs besök i Torsby för några veckor sedan lyfte han problematiken i samband med deltagande på Folk och försvar i Sälen.

Han deklarerade att 50 procent av utryckningarna inom länspolisområde Torsby har med nordvärmlänningars mående att göra.

– Det är flera ärenden i veckan, och vissa av dem kan ta upp ett helt arbetspass för en polispatrull. Jag har ingen exakt statistik på det, men det går bort alldeles för mycket polisiär tid på de här sjukvårdsärendena, säger Henrik Gustavsson när han sitter i bilen på väg till en konferens i Falun.

Han förklarar hur det kan se ut.

– Det kanske är ambulans, räddningstjänst och polis som drar till platsen och sedan märker man att det är såpass allvarligt att personen inte kan vara kvar i hemmet, då kallas det ut distriktsläkare som åker ut på jourtid och sedan kanske det skrivs vårdintyg.

– Sedan kanske inte patienten vill ha vård frivilligt och då får polisen ta med den till psykakuten för koll i Karlstad. Då är det en lång transport och under den kanske läget förändras så att patienten inte behöver skrivas in och blir hemskickad igen.

Kör en och samma person

Henrik Gustavsson poängterar för att ytterligare sätta fingret på problematiken.

– Det finns faktiskt ärenden där det är så att vi kör en och samma patient. Om vården bara kunde ha en akutbil som kunde åka på det här som en psykambulans eller om man förstärker med mobila team så kan de lättare göra korrekta bedömningar. De vore bättre på psykisk ohälsa än vad polisen är, och kan dessutom stötta patienten i sin hemmiljö.

Hur har det här förändrats över tid?

– Känslan är att det har ökat och det är väldigt många av de här ärendena nu. Risken är att man blir lite van vid det och det bara rullar på, men det är inte rätt, säger Henrik Gustavsson och utvecklar:

– Alla är överens om att polisen ska bli effektivare på att bekämpa brott och förebygga brott, det är det vi ska göra. Vi ska egentligen inte transportera folk som mår psykiskt dåligt, då vore det till och med bättre att omfördela medel från satsningen på polisen för att ge mer pengar till sjukvården så att vi kan renodla vår verksamhet.

Henrik Gustavsson är övertygad om att man med förhållandevis små medel skulle kunna få rätt bra effekter. På så vis skulle polisen kunna lägga sina resurser på ett förebyggande arbete som skulle ge effekter på sikt.

– Vi skulle kunna jobba mer med yngre personer och se till att de inte hamnar snett, vi ser också hur narkotikan ökar i samhället och kommer vi åt det så ser hur det blir färre inbrott och andra brott. Sedan vill vi givetvis bli effektivare på att utreda brott så att varje brottsoffer ska få sitt ärende prövat inom rimlig tid.

– Men det är ju självklart så att om både skola, socialen, polis och föräldrar flaggar upp ungdomar som börjar gå snett och vi sedan kan hjälpas åt att få personen på rätt köl så vinner ju samhället enormt mycket på det.

En dialog förs redan med Region Värmland om detta och Henrik Gustavsson belyste ovanstående problematik under rikspolischefens besök.

Som det är idag finns det alltså inte direkt något alternativ. Mår du dåligt och befinner dig så att säga utanför kontorstid så är det polisen som rycker ut.

– Är det så att det är riktig kris så är det polisens sak och om någon är farlig så ska vi svara med att initialt hjälpa till så att sjukvården kan göra sitt jobb. Men nu används polisen ofta som en ”taxi”, för det finns ingen annan som kan lösa det här för att patienten inte vill med helt frivilligt. Och för patientens skull tänker jag också att det vore betydligt mer kränkande att åka polisbil än någon form av sjuktransport.

LÄS OCKSÅ: