Frågan är komplex, medger regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S).
Som också ställer sig undrande till om det är just polisen som ska stå för alla transporter.
– Är det det bästa sättet att använda resurserna på? Det måste samhället gemensamt fundera på, säger hon.
Värmlänningarnas psykiska ohälsa
Var åttonde timme tar någon svensk sitt eget liv. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år och näst vanligast bland kvinnor i samma åldersgrupp. Polisen ser frustrerat hur upp till varannan utryckning handlar om psykisk ohälsa i någon form och efter flera år av larm från olika håll anses fortfarande problem kopplade till psykisk ohälsa vara vår tids folksjukdomar.
VF vill med en rad artiklar belysa problematiken ur olika perspektiv och med olika ingångsvinklar.
Hon pratar i generella termer. Dialogen med polisverksamheten i norr är precis i sin linda och parterna reder för närvarande ut när i tid en gemensam diskussion skulle kunna genomföras.
– Jag tänker att den ökade psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem och det är inte heller specifikt bara för norra Värmland. Där är avståndet också till psykakuten långt eftersom den finns i Karlstad det är klart att varje sådant uppdrag gör ju att man skulle kunna titta på hur man kan lösa det på ett annat sätt än att polisen skjutsar, och blir som en sorts transportör, säger Åsa Johansson.
– Men det är jättesvårt att ge ett generellt svar. Vi har långa köer till psykvården och utmaningar där om att möta patienterna på allra bästa sätt. Sedan kan det ju också vara så att individen inte vill ha hjälp och då kan inte vi från regionens sida tvinga oss på dem heller i de allra flesta fallen.
Måste få samhället med sig
Som det ser ut för närvarande så landar en stor del av de här utryckningarna på polisen, enligt Henrik Gustavsson helt enkelt för att det inte finns något riktigt alternativ. Och det är de här delarna som han har lyft för Åsa Johansson och som ska bli föremål för diskussion framöver.
Men hon är i sin tur också tydlig med att den här problematiken inte är något som enkom regionen kan lösa.
– Det liksom krävs att hela samhället funderar över hur man gör det bäst tillsammans och det är näringslivet, föreningslivet, offentlig sektor – alla gemensamt behöver jobba med frågorna där regionen självklart har ett jätteansvar när den psykiska ohälsan väl är där. Men det behövs ett hårdare jobb så att det är färre som kommer dit.
Hur gör ni det?
– Vi är ju i en ny majoritet som sagt att vi vill göra en kraftsamling för barn och ungas psykiska hälsa och den måste vara bred, vilket betyder att vi i regionen initierar det men vi behöver också ha med oss kommunerna. Vi håller på att se över hur det arbetet skulle kunna se ut så vi är inte riktigt framme vid det här hur:et än. Det måste vi också ta fram med professionen som har kunskaperna.
LÄS OCKSÅ:
Larmet: Varannan polisutryckning på grund av psykisk ohälsa