Om alla som jobbar i de vårdnära yrkena skulle fly branschen, i jakt på bättre löner och villkor, vem ska då finnas där för de äldre på boendena, de sjuka och födande på våra sjukhus, i hemmet hos brukaren som är beviljad assistans eller på cykeln på väg till nästa medborgare som har hemtjänst, frågar sig företrädare för LO-facken i Örebro och Värmland.
Idag den 8 mars, på den internationella kvinnodagen, vill vi i LO-distriktet i Örebro och Värmlands Regionala ungkommitté påtala att klyftorna mellan arbetarklassens kvinnor och storbolagens direktörer växer sig allt större.
Den genomsnittliga lönen för en VD på ett svenskt storföretag motsvarar nu lönen för drygt 76 undersköterskor. Samtidigt står talespersoner från Almega och säger att man har valt att arbeta i branschen och passar det inte så kan man byta jobb.
Men om alla som jobbar i de vårdnära yrkena skulle fly branschen, vem ska då finnas där för de äldre på boendena, de sjuka och födande på våra sjukhus, i hemmet hos brukaren som är beviljad assistans eller på cykeln på väg till nästa medborgare som har hemtjänst?
Genomsnittslönen man räknat på hos en undersköterska landar med alla rörliga ersättningar så som OB ersättningar m.m. på 30 200 kr. Men då ska vi tänka på att detta är baserat på heltid, vilket få undersköterskor i verkligheten har. Dels för att normen inte är att erbjuda dem heltid men också för att man har en arbetsbelastning som gör att man inte orkar fysiskt att arbeta heltid.
Går vi in lokalt och kollar så ligger genomsnittet enligt lönekollen som Kommunalarbetaren släppte 2022 på följande: Karlstad Kommun 27 344 kr och Region Värmland 27 355 kr. Men då återigen är detta beräknad på en tjänstgöringsgrad på 100% så den faktiska siffran är oftast lägre än så.
LO har undersökt inkomstutvecklingen för Vd:arna på 50 av Sveriges största bolag sedan 1950. Vi har samlat in uppgifter från Skatteverket om denna näringslivselits löner men också inkomster från sidouppdrag och kapitalinkomster. År 2021 (det senaste året för vilket deklarerade inkomster finns tillgängliga) var deras inkomst, jämfört med undersköterskelönen, högre än vi någonsin sett tidigare.
Sveriges arbetare tog stort ansvar under pandemiåren – de gick till jobbet och såg till att vårt samhälle fortsatte fungera. Att mataffären var öppen, soporna hämtades och äldreomsorgen fungerade. Men vanligt folk betalade också ett högt ekonomiskt pris. När pandemin bröt ut pausades avtalsrörelsen och därmed löneökningarna. Många löntagare permitterades under pandemin och arbetslösheten steg. Via skattsedeln finansierade vi stora stödprogram till näringslivet.
Samtidigt har löntagarnas andel av de ekonomiska värden som skapats i näringslivet sjunkit medan kapitalägarnas andel av kakan ökat till rekordnivåer. Inte sedan 1995 har vinstandelen i ekonomin varit så hög. Alltmer av de värden som skapats i näringslivet har kommit kapitalägarna – snarare än löntagarna – till del.
När vanligt folk tog ansvar passade storbolagsdirektörerna och kapitalägarna på att sko sig. Den moraliska kompassen är kaputt.
Nu går vi in i en ny avtalsrörelse. Men denna gång kan det inte vara de med lägst inkomster som står tillbaka. Och därför står vi bakom den låglönesatsning man vill driva i avtalsrörelsen. För att även LO-förbundens medlemmar behöver ha pengar till att ge sina barn mat på bordet utan att behöva vända ut och in på sig själva.
Låt 8 mars 2023 bli dagen då vi kollektivt sluter upp bakom de lägst avlönade LO-medlemmarna och kräver den ekonomiska kompensation de gjort sig förtjänta av. Vi ska inte ha fattiga arbetare i ett land som Sverige.
Regionala ungkommittén LO-distriktet i Örebro och Värmland
Morgan Gustafsson, Handels
Sofie Gustavsson, IF Metall
Nathalie Björfeldt, Kommunal
Charlie Blomgren, Hotell & Restaurangfacket
Filip Robertsson, Facklig ledare SSU Örebro län