VF-sportens krönikör Johan Ekberg efter beskedet att Gustav Rydahl är klar för Frölunda nästa säsong.
Herregud, han hade ju till och med fått en egen ramsa.
”Åhhh, Gustav Rydahl – kungen ifrån Råtorp han är vår idol”.
De strösslar inte med såna, FBK-fansen. Per Åslund har (såklart) en egen, men Joakim Nygård med sina tio säsonger och snart 500 matcher väntar fortfarande.
Gustav Rydahl, han fick en på ett-två år.
Och i höst vänder han hem till Sverige efter ett tyngre år i Nordamerika, och då väntar spel i det för fansen i dag – när Djurgården är allsvenskt – mest kontroversiella rivallaget.
I Frölunda. På ett långtidskontrakt.
Hur kunde det bli så här?
Gustav Rydahl var i många år en värmländsk SHL-spelare väldigt få här hemma hade koll på.
För det är ju så, folkkär och omtyckt i Värmland blir man av att spela i Färjestad. En framgångsrik, guldkantad karriär i FBK är i gemene värmlännings ögon mer värd än tio lyckade år i NHL.
När Niclas Andersén vann SM-guld med Brynäs gladde det garanterat ett gäng hemma i moderklubben Grums. De andra värmlänningarna brydde sig inte.
I det facket fanns även Gustav Rydahl länge och väl. Han lämnade som junior för att få spela J20-hockey i Frölunda, han blev svensk mästare med Växjö och han fortsatte spela SHL med Luleå. Där och då är jag tveksam till om ens hälften av er VF-läsare hade koll på vem han var.
Men så kom hemkomsten.
Han kom där med sin spelstil där hjärta var den största ingrediensen.
Han fortsatte vid sidan av med att också prata från hjärtat – hela tiden brutalt ärlig och ofta väldigt rolig.
Lägg därtill hur han på två år gick från att inte ha platsat i Luleå till att vara förstecenter i Färjestad, nå toppklass i SHL och få chansen i landslaget... Och därefter åka på en allvarlig skada men komma tillbaka och vara en stor del i det tionde SM-guldet.
Den förlorade sonen som kom hem och i trygga Värmland gjorde succé, som stod och pratade om hur spel i moderklubben Färjestad betydde något extra – det var en värmländsk saga av i Selma Lagerlöf-klass.
Inte ens när han efter guldet lämnade läste jag några sura miner.
”Såklart Rydahl ska få chansen i NHL, det är han om någon värd”, var den allmänna åsikten.
Ofta med tillägget:
”Och han skrev ju bara ett år, lyckas han inte där borta är han tillbaka nästa höst”.
Och när NHL-drömmen – hittills – bara resulterat i AHL-spel var vi många som nog använde bläck snarare än blyerts när vi ritade upp Färjestads lagbygge för 23/24 och skrev in ”#15 Rydahl” som center i förstakedjan.
Men för några veckor sedan kunde vi i VF avslöja att någon återkomst skulle det inte bli.
Redan då fanns indicer om att klubben han skulle hamna i var en annan svensk klubb.
”Jag skulle inte bli förvånad om han skrivit på för en annan SHL-klubb”, sa en källa.
Men för att vi ska skriva något i VF vill vi ha mer på fötterna, och därför var det Schweizintresset vi berättade om. För det var stort, det vittnar flera källor om.
Och kanske fanns det något som även, omedvetet, fick oss att tänka det många av er kände i går: ”Det kan inte stämma... Om Rydahl återvänder till SHL måste det ju bara bli Färjestad”.
Är man kung av Råtorp, då är det ju på andra sidan älven man ska spela. Snart finns ju till och med en gångbro...
Nu kommer Gustav Rydahl spela i den där arenan, men han kommer göra det som Frölundaspelare. Som Joel Lundqvists ersättare, som Göteborgsklubbens härförare.
Hur tusan kunde det bli så?
De senaste veckorna har jag haft massvis med samtal om Rydahl med ett helt koppel av personer med insyn i situationen.
En bild har tornat upp sig av hur Färjestad i höstas ville låta honom fokusera på sin NHL-dröm, låta honom lägga all kraft där och vänta med förhandlingar till efter nyår.
Men borta i Nordamerika fanns en Gustav Rydahl som satt fast i AHL snarare än levde drömmen i Madison Square Garden och New York Rangers. En Rydahl som började blicka mot nästa säsong, som började uppvaktas intensivt – även på plats i Nordamerika – av andra SHL-sportchefer.
Dessutom fick han läsa om hur Färjestad jobbade in Magnus Nygren – som hade ett optionsår och var tvungen att göra ett framtidsval tidigt – som återvändare och även förde diskussioner med Jacob de la Rose.
Några veckor gick, Rickard Wallin deklarerade i VF att ”vill Gustav hem till Europa vill vi att han ska spela här”.
Men någon förhandling då blev det inte.
Det enda FBK då möttes av var tystnad.
En tystnad man efter ett tag började tolka som att han redan skrivit på någon annanstans.
En tystnad vi nu vet berodde på att han till hösten – med förbehållet att han får chansen i nya klubben Colorado, imponerar och får ett nytt NHL-avtal – spelar hockey för Frölunda HC igen.
Rydahl är naiv om han inte räknat med att klubbvalet han gjort innebär att han i höst kommer att buas ut så fort han rör pucken
Gustav Rydahl återvänder till klubben som hade stor del i hans fostran, han återvänder till det Göteborgsområde där hans sambo har sina rötter. Han kan mycket möjligt fått det välförtjänt lukrativa femårskontrakt han uppges ha varit ute efter.
Ett val som han såklart har all rätt att göra.
Tyvärr innebär dagens sociala medier-klimat och svallande känslor att kommentarsfält i Rydahls egna konton fylldes med påhopp och glåpord efter att Sportbladet avslöjat övergången.
Det är beklagligt och såklart bedrövligt.
Har man inget snällt att säga kan du vara tyst, som man brukar säga till barn.
Men dessvärre är reaktionerna inte förvånande.
Men Rydahl är naiv om han inte räknat med att klubbvalet han gjort innebär att han i höst kommer att buas ut så fort han rör pucken i återkomsten till Karlstad i Frölundakläder.
Är man motståndare till laget FBK-fansen vill ska vinna, då ingår det i dealen. Speciellt när man spelar i största rivalen.
Att byta Färjestad mot Frölunda, eller tvärt om, är inte på något sätt en förbjuden flytt. Jacob Peterson gjorde det för bara något år sedan, Jacob Nilsson därefter och innan dess har spelare som Theodor Lennström, Radek Hamr, Erik Kakko, Marko Jantunen och Kristian Huselius gjort bytet utan att det rört upp speciellt många känslor.
Men så finns Pelle Prestberg, och framför allt Janne Niskala.
Finländaren som likt Rydahl fick blev en NHL-spelare i Färjestad men valde Frölunda när han flyttade hem från Nordamerika.
Han som möttes av banderoller, burop och till och med arga, skrikande fans på väg mellan bussen och ishallen. I många FBK-fans ögon förstörde sitt Färjestadsarv genom att välja Frölunda som ny klubb.
Det kommer dröja innan vi får höra Gustav Rydahls egna förklaring. Har man NHL-avtal pratar man inte om framtiden innan avtalet löpt ut, skulle han säga att han ska flytta hem är chansen till NHL-spel i Colorado till noll.
Så det enda vi vet med säkerhet är att ”Kungen ifrån Råtorp”, han är inte längre FBK-fansens idol.
För sagan, den var – som så ofta – för bra för att vara sann.
Uppgifter: Färjestads guldhjälte klar för rivalen – skriver långtidskontraktBeskedet efter morgonvärmningen: Åslund och Björklund aktuella för spel