Den 7 februari avled den prisade författaren, Frödingkännaren och dialektexperten Knut Warmland.
– Han är en av dem som har formulerat den värmländska kulturen och det värmländska språket, säger den tidigare Dramatenchefen Lars Löfgren.
Lars Löfgren beskriver Knut Warmland som någon som blev en självklar del av det värmländska kulturlandskapet (”som ju är det finaste i Sverige”).
När Knut Warmland 2003 blev den allra första att motta Värmländska akademiens utmärkelse Lagerlövet, var Lars Löfgren akademiens förste preses.
– Han var en auktoritet redan då. Väldigt fin att samtala och samarbeta med.
Knut Warmland föddes i Torsby. Efter akademiska studier i Uppsala inom språk, litteratur och folklivsforskning flyttade han så småningom till Filipstad, där han under lång tid arbetade som gymnasielärare i svenska och engelska.
Som författare debuterade han 1963 med diktsamlingen ”Näverbrev”. Genom åren kom han att stå som författare eller redaktör för ett trettiotal böcker och skrifter.
Särskilt öga för Fröding
Bland de litterära giganter han skrev om kan nämnas Nils Ferlin, Erik Gustaf Geijer, Oscar Stjerne, Eyvind Johnson och Stig Berg. Men för Gustaf Fröding hade Warmland ett särskilt öga. Det resulterade i, förutom ett antal antologier, de båda böckerna ”Gustaf Fröding – mannen från månen” (1999) och ”Den sorgsne skrattarn – en bok om Frödings dikter” (2004). Liksom i ett mångårigt engagemang i Gustaf Fröding-sällskapet, där Knut Warmland blev hedersledamot 2004.
Sedan 1996 var han också hedersledamot i föreningen Värmlandslitteratur, där Warmland var mycket aktiv under många år. Bland annat som styrelseledamot och vice ordförande samt som skribent och recensent i tidskriften Wermlandiana.
Populär dialektbok
Fröet till Knut Warmlands intresse för dialekter såddes tidigt. I ett författarporträtt på föreningen Värmlandslitteraturs hemsida återges en del ur Warmlands installationstal när denne 2010 utsågs till hedersdoktor vid Karlstads universitet. Vid det tillfället berättade han hur intresset för värmländska dialekter tog fart sommaren 1944 när han arbetade som bonddräng hos släktingar utanför Torsby.
”Alla på gården talade gammal nedärvd dialekt, och för min del blev sommaren en intensivkurs i nordfryksdalska.”
1997 kom hans storsäljare ”Värmländsk ordbok – ett värmländskt dialektlexikon”, som några år senare gavs ut i ytterligare två upplagor. För detta tilldelades han landstingets Frödingstipendium.
För sina litterära gärningar prisades Knut Warmland flertalet gånger. Förutom Lagerlövet fick han bland annat Wermländska Sällskapets kulturstipendium 2006 och Filipstads kommuns kulturpris Ferlin-stipendiet 2007.
– Hans liv var långt och rikt och han var starkt verksam och fick fina resultat. Det är alltid sorgligt när någon går bort men samtidigt så är han bevarad i ett mycket ljust minne, säger Lars Löfgren.
Knut Warmland blev 94 år.