Karlstads kommun krävde en höjning av tomträttsavgälden med 4,6 miljoner procent – från fyra kronor till drygt 185 000 per år. Men, efter ett domslut får de nu nöja sig med cirka 23 000 om året.
Ett beslut som kommunen accepterar.
– Det är bra att vi får en dom som vi kan luta oss mot, säger Lisa Eriksson, markhandläggare på Karlstads kommun.
Som Värmlands Folkblad kunde berätta under gårdagen så råkade samfällighetsföreningen Brickan och Bunken på Stockfallet i Karlstad ut för en rejäl chock när deras tomträttsavtal skulle förhandlas om efter 50 år. Den tidigare avgiften på fyra kronor skulle ökas till dryga 185 000.
Det gillades inte av samfällighetsföreningen och ärendet hamnade i domstol, där föreningen efter ett drygt års processande vann. Domstolen gick på föreningens linje, där de kunde acceptera en höjning till dryga 23 000 kronor.
För Karlstads kommun var det inte aktuellt att överklaga domen.
– Nej, utan vi inrättar oss efter den här domen. Absolut, säger Lisa Eriksson.
Klassas som bostäder
Enligt kommunen handlade ärendet framförallt om hur man skulle bedöma de garagelängor som finns i anslutning till området. Kommunen menade att de skulle klassas som bostäder, vilket skulle ge den höga avgälden.
– Vi argumenterade för att parkeringen var ett tillbehör till kedjehusen, på samma vis som i fall de skulle ligga i direkt anslutning till husen. För det är svårt att tänka sig att man säljer huset utan parkeringen, säger Lisa Eriksson.
Men man kan inte rent faktiskt inreda garaget som bostad och hyra ut, eller hur?
– Nej, det kan man inte. Det tillåter inte områdesbestämmelserna.
Vad säger du om att ni fick domen emot er i det här fallet?
– Vi inrättar oss som sagt efter det och det är bra att det nu finns ett fall som vi kan ta till oss av och för att se hur vi ska jobba framåt. Ibland är det bra att det kommer en dom i och med att det i det här fallet var så väldigt långt emellan parterna.
Men var det värt att driva det till domstol. Nu kostar ju det här ärendet kommunen ett par hundra tusen eller så?
– Många tänker såklart att vi är den elaka parten här, men om det är så att vi inte kan komma överens så har vi ingen möjlighet att ändra ett avtal om vi inte går till domstol. Hade vi inte gjort det så hade vi inte kunnat skriva ett nytt avtal. Men det är klart att vi önskar att vi hade kunnat komma överens utan att först gå till domstol.
Var det här ett ovanligt avtal för kommunen att hantera?
– Det är inte så vanligt att avtalen ser ut på det viset som det här gör. Och skulle man upprätta ett avtal i dag så skulle det sannolikt inte upprättas på det viset.
LÄS OCKSÅ: