LEDARE: Barn kommer hungriga till skolan – i ett av världens rikaste länder

Ledare
PUBLICERAD:
Mindre kött i skolmaten när kommunernas skolkök måste hantera rusande priser på livsmedel och fler barn som kompenserar för brist på mat hemma.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Det känns verkligen helt sjukt att vi i Sverige 2023 ska behöva lägga ”se till att barn inte måste gå hungriga” på listan över kommunens viktigaste uppgifter när statsfinanserna går 164 miljarder kronor plus.

En lärarstuderande vän på en grundskola i en mindre svensk kommun skickar ett sms på fredagseftermiddagen: ”Idag på lunchen hade de satt upp en lapp i matsalen ’påminnelse om att det är en portion per person varje dag’. Och det var gulaschsoppa, så två slevar soppa per elev och en fralla. Kanske räcker för en elev i åk 1, men åk 6?”

Skolor över hela landet har börjat rapportera om hur barn i allt högre utsträckning äter dubbla portioner under skollunchen på fredagarna – och kommer till skolan hungriga på måndagarna. Lokalmedier rapporterar om hur skolkök tvingas ta höjd för en verklighet där det inte ”bara” är barnen från utsatta områden som behöver lite extra på tallrikarna. Och pengarna för att betala för det har inte skolköken fått i kommunbudgetarna.

När vi vanligtvis pratar om skolans ”kompensatoriska roll” brukar det handla om att stötta kunskapsinlärningen för barn från studieovana hushåll. 2023 kommer det att handla om något så basalt som att kompensera för bristen på tillräckligt med mat hemma …

Plötsligt handlar skolmatsdebatten inte längre om de gamla vanliga, välkända klagomålen om köttfria måltider, inflationen i efterfrågad special eller att många ungar går till McDonalds istället för skolmatsalen på lunchen – utan om vilket ansvar kommunerna kommer att behöva ta för att hålla unga mätta när föräldrarna tvingas pruta med matinköpen under den pågående ekonomiska krisen.

Inflationen på livsmedel var under oktober i fjol hisnande 17,6 procent. För vissa mejeriprodukter upp till 40 procent!

Lägg till det en rekordhög decemberräkning för elen, så är det en riktigt vidrig start på året för alldeles för många hushåll. Det kan gå snabbt utför när privatekonomin inte ens i hushåll där det tidigare funnits lite luft, inte snabbt kan ställas om där man kan skala bort inte helt nödvändiga utgifter.

Och plötsligt har vi många fler barn i skolan som äter av skolmaten och äter mycket för att de vet att det inte finns så mycket hemma i skåpen.

Det betyder, som VF konstaterade på nyhetsplats i helgen, en utmaning för de kommunala kostcheferna som fick se sina budgetar helt i kras för andra halvan av 2022 – och nu måste planera för både dyrare mat och fler storätande elever på en budget som knappast kompenserar helt för endera.

Lösningen på många håll i länet blir att servera mindre kött, säkerligen en inte så poppis åtgärd bland många föräldrar som kanske inte själva är vana vid vegetariska alternativ och fört sin skepsis vidare till barnen.

Stålsätt er för det vanliga gnället från båda håll om att ”växande barn behöver kött” alternativt att barn i dag är ”för kräsna” och äter om de är hungriga.

Men räkna också med att den pågående krisen kommer att piska upp dålig stämning bland kommuninvånarna när fler än vanligt kommer att börja beklaga sig över vad de menar är felaktiga prioriteringar från politikerna. ”Varför överhuvudtaget lägga pengar på x, y eller z när barnen inte får äta sig mätta i skolan?”

Genom att regeringen väljer att inte kompensera kommunerna för inflationen och kostnadsökningarna som SKR, Sveriges kommuner och regioner, häromveckan uppskattade till 47 miljarder kronor, ja då tvingar de fram vad civilminister Erik Slottner (KD) i en intervju i Dagens Samhälle kallar ett ”effektiviseringstryck”.

Men det är inte effektiviseringar, där all verksamhet ska genomföras men billigare, regeringen är intresserade av att ”trycka” fram.

De vill hellre sen en krympande offentlig sektor, att kommuner och regioner erbjuder sina medborgare mindre verksamhet, där allt som inte är lagstadgat skärs bort från utbudet av tjänster och som utgiftsposter.

Man konkurrensutsätter, tvingar fram alternativa utövare, underfinansierar verksamheterna för att tvinga fram högre egenavgifter – och när nån klagar förklarar man att det är bättre om alla får behålla mer av sin inkomst så att de själva kan bestämma vad de vill betala för. Väl medvetna om att det skulle knuffa bort barn i ekonomiskt svaga hushåll från att efterfråga fritidsaktiviteter som exempelvis idrott eller kulturskola.

Skolmaten är en indikation på vad som komma skall om inte trycket på regeringen att öka statsbidragen till kommunerna blir för högt för att ignorera.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.