Debatt: Bara dubbelspår på Värmlandsbanan löser de stora problemen

Debatt
PUBLICERAD:
Erik Evestam (C) och Stina Höök (M), regionala utvecklingsnämnden, hoppas på dubbelspår.
Foto: Linn Malmén
När regeringen nu gör förändringar i infrastrukturpolitiken bör frågorna om dubbelspår på Värmlandsbanan och en rejäl satsning på drift och underhåll prioriteras. Det skriver Erik Evestam (C) och Stina Höök (M), regionala utvecklingsnämnden, Region Värmland i ett brev till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) i dag.

Regeringen har aviserat förändringar i infrastrukturpolitiken och redan meddelat att fokus kommer att vara att arbetspendling och godstransporter ska fungera. Det ligger i linje med Värmlands behov, och några av de prioriteringar vi gemensamt pekat ut men tyvärr inte fick gehör för i den senaste nationella planen för transportinfrastruktur. Det handlar dels om satsningar på Värmlandsbanan, dels om behovet av att vårda det vi har.

När det gäller Värmlandsbanan, Sveriges mest trafikerade enkelspåriga järnväg, har flera utredningar visat att dubbelspår är lösningen på de problem vi ser i dag. När det blir stopp och förseningar drabbar det inte bara oss som reser regionalt, ofta ställer det till problem för trafiken utefter hela sträckan Oslo-Stockholm.

Dubbelspår mellan Kil och Kristinehamn skulle minska risken för försenade och inställda resor. Stärkt kapacitet ökar också möjligheterna till snabbare resor och fler godstransporter med tåg. Vi ser även att förbättringar på Värmlandsbanan är en av nycklarna för att uppnå målet om en snabbare resa mellan Oslo och Stockholm.

Varje år görs 1,4 miljoner flygresor mellan huvudstäderna för en sträcka på bara 40 mil, över en miljon av dessa kan förväntas bli med tåg om vi får ner restiden till under tre timmar. Dubbelspår är alltså ett viktigt led i omställningen mot hållbara transporter.

Nu finns fler skäl att skynda på arbetet. Omvärldsläget ställer krav på ett stärkt totalförsvar med ökad betydelse av bra kommunikationer mellan Natoländer. Axeln mellan Oslo och Stockholm behöver vara robust och kapacitetsstark för att hantera civila och militära transporter, till exempel från A9 i Kristinehamn. Nyligen enades också EU:s medlemsländer om att hela stråket bör ingå i den europeiska transportkorridoren Scan-Med, en tydlig signal om att sträckan ska prioriteras med sikte på 2030.

I vårt brev till ministern pekar vi förutom dubbelspår på den mycket angelägna frågan om drift och underhåll av befintlig infrastruktur. Underhållet har fått stå tillbaka alldeles för länge på grund av att pengarna från staten inte räckt till, och Trafikverket pekar på att pengar saknas för att upprätthålla vägstandarden på lågtrafikerade vägar och banor i Sverige. Nedbrytningen går helt enkelt snabbare än utfört underhåll.

En sådan utveckling är oacceptabel och gör det svårare att hålla hela Sverige och hela Värmland levande. Ett exempel är hur det riskerar att drabba våra viktiga basnäringars transporter. Vi har världsledande företag i regionen som måste kunna lita på att den värmländska infrastrukturen håller. Det är inte bara en regional fråga, som nation har vi inte råd att äventyra dessa aktörers möjligheter att fortsätta hämta råvara, förädla och exportera.

Det finns förstås önskemål i hela landet om mer pengar till infrastruktur. Bristen på underhåll är till exempel ett problem som behöver åtgärdas i stora delar av Sverige. Med vårt brev hoppas vi starta en dialog med infrastrukturministern och hans medarbetare, och visa hur nya prioriteringar kan bli gynnsamma både för oss i Värmland och för landet som helhet.

Erik Evestam (C), ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Värmland

Stina Höök (M), vice ordförande regionala utvecklingsnämnden, Region Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.