Priset på skolmat rusar. Samtidigt äter eleverna allt mer i skolan. 2023 blir ett utmanande år för länets kostchefer, som tar till olika åtgärder för att hålla nere kostnaderna. Mindre kött är ett av recepten som flera kommuner tar till för att spara.
Inflationen har fått matpriserna att skena. I skolan märks det på mer än ett sätt – dels att kostnaderna för råvarorna ökar, men också att eleverna äter mer mat när resurserna hemma kanske är knaprare än vanligt.
– Vi har märkt att eleverna äter mer. Det har alltid varit så att det äts mer på måndagar, men nu ser vi att det går åt mer mat genom hela veckan, säger Maria Källström, kostchef i Forshaga kommun.
Där överskreds budgeten för skolmat med 1,4 miljoner under 2022.
– Vi följde budgeten väldigt väl fram till kvartal tre, då priserna stack iväg, säger Maria Källström.
I Forshaga tacklar man kostnadsökningarna med försök att minska matsvinnet, både vid produktion och i matsalarna. Dessutom minskar man på köttet.
– Den här terminen blir det mer vegetariskt. Det har inte varit lika mycket klagomål som förr när det serveras vegetariskt, även om det finns en del som tycker det är lite trist, säger Maria Källström.
Mindre kött är ett av flera verktyg som också Karlstads kommun tar till för att hålla nere kostnaderna.
– Vi kan göra en del genom att blanda ut med mer vegetabilier. Men vi gör det på en nivå som fortfarande har hög acceptans, vi vill inte gör för drastiska förändringar. Men detta är något vi jobbat med länge, att försöka laga mer klimatsmart, säger Linnea Olsson, koststrateg på kommunen.
I Karlstad blev det underskott på kostsidan på sex miljoner under 2022, och man räknar med max detsamma under 2023. Åtgärder som tas till för att minska kostnaderna inkluderar minskning av svinnet, men också ett samarbete med några av stadens handlare.
– Vi får hämta en del frukt grönsaker som ser lite ledsna ut och som butikerna inte kan sälja, men som vi kan ge nytt liv i smoothies eller grytor. De skänks till oss, men vi betalar för transport, säger Linnea Olsson, som säger att vid en koll under hösten rapporterade ungefär hälften av kommunens kök att eleverna åt mer.
– Vi ser att den trenden håller i sig eller kanske till och med ökar. Det påverkar en del, men vi tycker också det är bra att vi kan erbjuda de här kostnadsfria måltiderna.
Mer grönt i skomatsalen blir det också i Grums kommun.
– Det är också en del i att vi jobbar med det klimatsmarta och hållbara i kommunen, det fick en skjuts nu. VI har alltid vegetariskt varje dag som man kan välja på, men det blir några fler dagar helt utan kött, säger Elisabeth Eskfelt, områdeschef kost och lokalvård.
Även när det inte bjuds helvegetarisk meny kan åtgärder vidtas för att spara in på köttet.
– Om man gör pannbiff till exempel så kanske vi har i lite potatis och grönsaker i biffarna för att hålla ner köttmängden. Men de biffarna blir ofta godare!
Det gäller att hålla ett öga på kostnaden även när de populäraste rätterna ska serveras, och hitta sätt att pressa prislappen.
– Kyckling är till exempel ett sånt livsmedel som barnen gillar. Vi har fått välja andra delar, och kanske inte servera det lika ofta. På fisksidan väljer vi kanske billigare sorter, Elisabeth Eskfelt.
Hagfors står inför samma utmaningar som de andra kommunerna, men att dra ner på köttet är inte en åtgärd som planeras i nuläget.
– Vi har alltid två alternativ, varav ett vegetariskt. Men vi har inte ändrat någonting i övrigt, säger Marie-Louise Karlsson, verksamhetsansvarig på serviceenheten.
Också i Hagfors har man märkt att fler väljer att äta i skolan.
– Men det ser vi bara som positivt!