Hoppa till huvudinnehållet

Arvikaakuten får träffa sjukvårdsledningen: ”Det här ska vi lösa tillsammans”

Publicerad:
Reporter Lars Swanö
Lars Swanö
lars.swano@vf.se
De kräver bättra arbetsmiljö på akuten i Arvika, fr v Veronica Eriksson, Tina Olofsson, Therese Persson, Anki Stiernfeldt och Pia Wannberg. Personalen  har sträckt ut en hand till Region Värmland för att de ska göra det gemensamt.
De kräver bättra arbetsmiljö på akuten i Arvika, fr v Veronica Eriksson, Tina Olofsson, Therese Persson, Anki Stiernfeldt och Pia Wannberg. Personalen har sträckt ut en hand till Region Värmland för att de ska göra det gemensamt. Foto: Lars Swanö

De orkar inte jobba hur mycket som helst, så personalen på akuten i Arvika sträckte ut en hand till politikerna för att lösa situationen.

– Det ska vi göra tillsammans, hälsar Region Värmlands ordförande Åsa Johansson (S).

Personalen sträcker ut en hand: ”Sommaren på akuten var den jobbigaste vi har haft”

Sommaren 2022 slog rekord i extra arbetspass, övertid och sexdagarsvecka på akutmottagningen. De vill personalen inte uppleva igen.

”Många behövde vår hjälp. Vi var för få. Cheferna beordrade oss att jobba övertid. 2022 går till historien som värsta sommaren”.

De luftade sina känslor om det ansträngda läget, om lojalitetsmaximum och hållbara lösningar i VF den 23 november ifjol. Samma dag skrev de brev till regionledningen.

Ska träffa brevskrivarna

– Det har vi läst, diskuterat och sagt att vi ska träffa brevskrivarna i Arvika tillsammans med verksamhetschefen Ann-Kristin Olsson, hälso-och sjukvårdschefen Lena Gjefvert och Daniel Schützer, hälso-och sjukvårdsnämndens nya ordförande, fortsätter Åsa Johansson.

Ju förr desto bättre.

– Vi har bara haft några dagar på oss i majoritet än, men det ska bli så fort som möjligt, lovar Åsa Johansson.

Möte. Prata. Lyssna. Och förändra.

– Regionen är redan för sent ute, de såg inte det vi såg för tio år sedan, nämligen de risker som sliten personal kan leda till. Men vi tar det gärna från början, säger Vårdförbundets ordförande Camilla Gustafsson.

Camilla Gustafsson påpekar att kompetens vid akuten i Arvika är den bästa och måste bevaras av arbetsgivaren.
Camilla Gustafsson påpekar att kompetens vid akuten i Arvika är den bästa och måste bevaras av arbetsgivaren. Foto: Lars Swanö

– Personalen i Arvika har haft trycket på sig länge. Utifrån den tuffa situationen känns det bra att de är lösningsfokuserade. Det är vi i nya regionledningen också, fortsätter Åsa Johansson.

Deras tid är nu, och förvisso fyra år framåt.

– Det tar mer än fyra år för en sjuksköterska att utbilda sig, om de ens finns att få tag på. Men det ska räcka för oss att få till en förändring, intresse för jobben, mer personal och ökad tillgänglighet till vården.

Stora ord. Men vad ska en ordförande annars säga, och ha för mål?

– Inställningen måste vara att klara av utmaningen.

Arbetsmoralen i Arvika

Det kan mycket väl bli i symbios med de anställda, deras erfarenhet och arbetsmoral.

Det understryks av Camilla Gustafsson:

-- Akuten i Arvika har den mest kompetenta personalen. Den måste vi behålla och förstärka så att de får skälig lön och bättre resurser.

Som en papegoja

– Det skulle i sin tur bli en bra chans för nya i yrket att få inskolning samtidigt som regionen ser till att öka tillgängligheten.

Upp med lönerna, vård är kul.

Camilla Gustafsson igen:

– Yrket ska kännas attraktivt och bemanning ska göras efter vårdtryck. Det här upprepar jag med risk för att låta som en papegoja.

Ansträngt läge

Personal tog sig tid att möta VF för en stund på torsdagen. De berättade att den ansträngda arbetssituationen består.

Övertiden byggs på, bara i november och december ifjol med 50 timmar. 2021 hamnade den på 350 timmar.

Det fattas personal till turer för både sjuksköterskor och undersköterskor.

Platsbristen på sjukhuset drabbar akuten.

Hoppas de överlever

– Om det är fullt på medicin får de ligga kvar hos oss till nästa dag, och samma sak gäller en del patienter som ska till Karlstad men som CSK inte kan ta emot. De blir liggande här, om vi inte tvingas skicka hem dem och hoppas att de överlever.

En överdrift naturligtvis, men också en missnöjesyttring.

– Akut sjuka kommer naturligtvis i första hand, försäkrar personalen.

Det finns 19 sängplatser på akuten. Vid högt flöde, som senaste tiden, kan patienter få vänta åtta timmar på doktorn.

– När man börjar halv nio på kvällen och det är fullt i alla rum vet man vad som väntar den natten, säger Anki Stiernfeldt.

– I måndags tog vi emot 60 patienter.

Sex patienter per sköterska är rekommenderat.

Sanitär olägenhet

– Vi får 20 000 kronor av arbetsgivaren om vi värvar en sköterska som stannar ett halvår, vad säger du om det?

– De lägger i alla fall inte pengar på oss, konstaterar Therese Persson.

De som redan jobbar mer än de egentligen behöver.

– Det vore ju bra om man slapp komma hem som en sanitär olägenhet efter jobbet.

Skillnad på ersättning

Personal som beordras in att jobba helger ersätts olika, kvalificerad övertid till sjuksköterskor.

– Det får inte vi som är undersköterskor. Vi springer väl inte lika fort, konstaterar Pia Wannberg, anställd sedan 1984 men nu tjänstledigt från akuten för att jobba vid ortopeden som tillfälligt stängts.

– Istället för att ägna oss åt planerade operationer får vi ni jobba med multisjuka patienter på medicin, berättar Ulrika Dahl.

Två avdelningar

Akutsjukhuset har för närvarande dragit ner till två öppna avdelningar med totalt 30 platser plus fyra överbeläggningar.

Det är inte bara på akuten det blir missnöje.

Men det finns också tåga i personalen, respekt för arbetskamrater och patienter.

– Jag skulle vara ledig före jul men fick ta ett nattpass kvällen före julafton.

Pensionärer med guldkant

Ibland räcker inte ordinarie bemanning på nätterna till. Då måste extra personal kallas in. Någon av arbetskamraterna.

De nämner pensionerade kollegor som alltjämt står till förfogande, inhoppare med guldkant.

– Det märks inte utåt, och ska heller inte göra det. Vi löser det eftersom vi måste göra det. Men vi har blivit vår egen vikariepool, säger Tina Olofsson, rutinerad undersköterska på akuten.

Grundbemanningen måste beräknas enligt dagens vårdtyngd poängterar fr v Ulrika Dahl,  ortopeden, Anki Stiernfeldt, akuten, Anna Boson, IVA, och Veronica Eriksson, akuten. Hon befarar att begränsade resurser leder till att akutsjukhuset blir en vårdcentral.
Grundbemanningen måste beräknas enligt dagens vårdtyngd poängterar fr v Ulrika Dahl, ortopeden, Anki Stiernfeldt, akuten, Anna Boson, IVA, och Veronica Eriksson, akuten. Hon befarar att begränsade resurser leder till att akutsjukhuset blir en vårdcentral. Foto: Lars Swanö

– Det är som att personalen har räddat regionen, nu är det dags att den gör tvärtom, anser Veronica Eriksson, sjuksköterskeexaminerad 2020.

Hon fick nyligen erbjudande om att jobba i Arjeplog en vecka till skapliga pröjset 30 000 kronor.

Men Veronica stannade. För att hon trivs. För att hon vill jobba i Arvika. I bättre arbetsmiljö.

Larmpatient

Larmet går, patient på väg in.

– Hjärtstopp eller avsågad hand, man vet aldrig vad man möter i dörren. Därför ska vi bara ha de bästa förutsättningarna, säger Tina Olofsson.

Verksamhetschef Ann-Kristin Olsson påpekar för VF att akutmottagningen är bra bemannad och att två undersköterskor ska börja jobba i februari.

– På sköterskesidan är de fler anställda än de någonsin varit, att vi måste sätta in extra personal av de ordinarie medarbetarna beror ju på den specialitet jobbet kräver. Då finns det inte så många att välja på, säger Ann-Kristin Olsson.

Fem fler än i juni

Samtidigt pågår rekryteringen av personal till akutmottagningen.

– Det finns nu fem anställda sjuksköterskor fler än i juni 2022. På grund av föräldraledighet och tjänstledighet är tre av dem i tjänst för närvarande.

En undersköterska anställdes under hösten ifjol och två ska börja nästa månad.

– Vi behöver söka fler undersköterskor.

Schema ses över för att anpassa bemanning till störst patienttryck, mellan halv elva på förmiddagen till framåt kvällen.

Färre helgpass?

Personalen ska i bästa fall jobba färre helgpass.

– De hade det slitsamt i somras och även under hösten. Det stämmer nog att det kan ha blivit några luckor i turerna i samband med föräldraledighet och semester i december, säger Ann-Kristin Olsson.

Det plingar till i en mobiltelefon. Fråga till kollegorna:

Vill någon jobba extra under helgen på avdelning 76 och avdelning 79?

Artikeltaggar

ArvikaBemanningCamilla GustafssonRegion VärmlandVårdVård och omsorgVårdförbundetÅsa Johansson

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.