VF-sporten följde med bandyklubben Boltic på bortamatch till Örebro.
Följ med in i bussen – in i omklädningsrummet för den sanna bilden kring hur det är att vara bandyspelare i allsvenskan i dag.
Det är eftermiddag och i kväll ska Boltic möta rivalen Örebro SK på bortaplan. Såväl tränaren Henrik Löfvendal som flertalet av spelarna har tidigare spelat i just Örebro.
Därför är anspänning något högre när trunkarna och klubborna bärs från förråden intill Tingvalla Isstadion till bussen. Flera av dem slår sig ned på platsen de alltid väljer, när VF-sporten söker ett säte blir det tydligt att alla har sin egen plats.
På sociala medier marknadsför klubben bandyallsvenskan som ”arbetarserien”. Som slogan, vilket även tryckts på tröjor – kör klubben med ”Never mind the bollocks, here’s the Boltic”.
En parafrasering på punkbandet Sex Pistols album från 1977. Ett uttryck hämtat från arbetarklassen i England som kort sagt betyder ”sluta prata strunt”.
Vi söker oss bakåt i bussen och hittar en plats allra längst bak. I sätet framför sitter spelaren som troligen kan konkurrera om titeln ”värmländske idrottaren med flest mil i buss”.
Eftersom det är vardag har merparten av spelarna genomfört delar av en arbetsdag. Erik Wallman som sitter på sätet framför är inget undantag.
– Här har jag suttit sedan jag kom tillbaka till Boltic (2014), säger Wallman och fäller sätet bakåt och sätter sig tillrätta.
– Jag är idrottslärare på Hammarlunden, i dag har vi kört juldans och dansat in julen. Men det är en tradition som försvinner upptäckte vi – barnen kunde inte riktigt rörelserna till ”Små grodorna” och ”Vi äro musikanter”.
Passar på att sova
Mycket har hänt sedan Wallman började kuska landet runt i en buss med ett bandylag. På bussen spelar ingen kort med varandra längre utan i stället är det film via dator, smartphone eller padda som gäller..
Lite längre fram i bussen skannar flera i laget genom några av Karlstads nöjesställens sociala medier. Det är nämligen förenat med böter till lagkassan att ha fastnat på kameralinsen och ett par av spelarna är starkt misstänkta av sina lagkamrater.
För Wallman blir det ingen film. Som småbarnspappa är den dryga en och en halvtimmen i buss ett perfekt tillfälle att vila ögonen inför matchen.
– Det brukar vara ganska lugnt på bussen på väg till matchen och uppladdningen börjar nu, skulle jag säga. Det är många som väljer att sova eller kanske se någon film och många sitter med telefonen. Det blir mer och mer eget, skulle jag säga. Förr satte jag mig alltid vid filmplatsen i bussen, det saknar man lite grann. Höjdpunkten på resan till match var att se moviebox tillsammans.
Det har blivit många mil i buss för dig, det har aldrig känts jobbigt?
– Nej, det är en del av sporten och tjusningen. Att få åka iväg och umgås med laget på ett annat sätt, sen är det som sagt mer fokus på matchen på väg dit och lite mer socialt snack på väg hem.
Lagom till Kristinehamn har lugnet lagt sig och där kliver huvudtränaren Henrik Löfvendal på bussen. Mycket är redan förberett sedan tidigare och någon matchgenomgång blir det inte på bussen.
– Mycket har vi gått igenom redan – det mesta brukar jag köra direkt ur huvudet, säger Löfvendal.
Med sig har han ett stort ritblock där han under bussresan för anteckningar som han ska visa för laget under den korta matchgenomgången på plats i Örebro.
– Har vi längre bussresor kan jag gå runt och visa vad jag ritat eller visa klipp. Samtidigt, jag tränade ju Örebro för något år sedan, vi spelar ganska lika och kan varandra bra. Det handlar mest om inställningen att försöka ge oss ett litet övertag och självförtroende.
”Ett jäkla drag”
Förutom rivalitet på planen har det även varit känslosamt utanför. I och med det nära avståndet till Örebro har det kunnat bli en del bortasupportrar på matcherna mellan lagen. 2018 uppstod oroligheter när lagen möttes och ÖSK Bandys ordförande menade att tillfälliga supportrar kom för att bråka med Boltics supportrar.
Henrik Löfvendal, då i Örebro, minns händelsen och såg tumultet som uppstod från sin tränarposition.
– Egentligen borde det här ha varit en lördagsmatch, kanske vill de spara lite på säkerheten eftersom det kostar. Men det blir nog ett jäkla drag i kväll, beroende på hur många som åker från Karlstad. ÖSK Bandy har det väl inte stökigt så, men då kom fotbollssupportrar och det blev världens slagsmål på läktaren.
Strax efter 17.00 stannar bussen till utanför matcharenan och bussen är något sen. Nu går spelarna in i sin bubbla. Lindar på ny tejp, byter om och förbereder sig på sitt eget vis inför matchvärmningen som startar 18.00.
Under tiden går vi bort och pratar med säkerhetsansvarige för matchen, Tomas Eriksson, som också är vice ordförande i klubben. Han berättar att ÖSK vidtagit en del åtgärder efter det som hände 2018.
– Vi kommer stänga av och ha vakter på plats, vi tror att det ska gå bra, säger han.
Musiken dånar ur Boltics omklädningsrum och Erik Wallman ger sig ut på en joggingtur inuti arenan. När han kommer ner möter vi honom och hans minns också att det varit en del oroligheter.
– Jag förstår att de stänger av, senast tror jag att det kastades en del snus ner på målvakten, säger han och pekar upp mot en brygga som går från ena långsidan till den andra.
Klockan närmar sig 18.52, tiden då Boltic ska kliva ut på isen. Ett 30-tal Bolticsupportrar har hittat till Örebro och på hemmasektionen är det högljutt inför matchen.
I snacket inför har Löfvendal tryckt på att Boltic ska äga matchen från start. I stället kommer en kalldusch efter bara några minuter när Robin Folkesson gör 1–0 på frislag.
Det var ett av många domslut som Boltic under kvällen skulle vara rejält missnöjda med. Innan signalen för halvtid gör Örebro 2–0 på hörna.
”Blir också galen”
I halvtid ger Löfvendal sina spelare både ris och ros.
– När vi har en utvisad kan vi inte vara sex man framför bollen, vi gör sånt som vi inte brukar göra, vi tänker inte bandy. Försvarsmässigt är jag jättenöjd, de har något läge men Jocke i målet är bra med. Det är ingen fara defensivt, säger han och fortsätter:
– Offensivt går vi in i mitten – de står ju jättetjockt där – vad fan ska vi in där och göra. Spela ut och gå runt i stället. Jag förstår att adrenalinet är högt, de åker runt och tjatar och det är en jättedålig domare. Men knyt näven, jag blir också helt galen vid sidan sidan. Men vi måste ha tålamod.
Forwarden Gustav Backman som fått en smäll i ansiktet och behöver sys manar på sina lagkamrater inför andra halvlek:
– Kom igen nu, jag tänker inte åka till akuten och sy med en förlust.
Snacket biter.
För omgående i andra halvlek kopplar Boltic greppet om matchen och för spelet. Reduceringen dröjer inte länge och efter bara några minuter kan Johannes Camilton kvittera på hörna.
Men det är inte Boltics dag, tio minuter senare tacklar Gustav Backman en ÖSK-spelare och domaren signalerar för utvisning.
Med en man mer kan Örebro göra 3–1 och i Boltics jakt på kvittering, med tio minuter kvar, kommer 4–1 och matchen är över. Besvikelsen är stor över resultatet och känslan i omklädningsrummet efteråt är som att någon lagt en blöt filt över allihop.
En missad offside
Det går undan när laget duschar, byter om och packar ihop. 45 minuter efter matchen är omklädningsrummet tomt och merparten av laget vandrar iväg för att köpa mat på en närliggande restaurang.
Längst fram i bussen sitter Löfvendal och ser om matchen och trots att det nu gått lite över en timme sedan slutsignalen är besvikelsen lika stor. Om inte större när han får återuppleva det han kände sig säker på från sidlinjen.
– Både vi och kommentatorerna, när vi ska göra 1–1, ser att det är offside. Det blev väldigt tydligt nu och det kan jag irritera mig på ett tag, det släpper inte och är nog värre som tränare än spelare.
Det är inte självspäkning att genomlida en tung förlust direkt efteråt?
– Jag kikar på lite saker som jag tycker blev avgörande i matchen, förlusten rinner väl av ganska fort sedan. Men just det här att man vill vinna mot sitt gamla lag, det var jobbigt. Och som sagt, nu kikar jag på några mindre detaljer som gjorde att de fick övertaget i matchen. Det var lite för mycket adrenalin från vår sida.
– Många åker ju hem över jul nu så det blir en speciell träning i morgon. Vi får gå igenom lite bättre under juldagen när vi återsamlas inför matchen mot Lidköping.
Tung hemresa
Det är tyst och lugnt i bussen när vi återvänder bakåt.
En som också har svårt att släppa förluster är forwarden Gustav Backman. Han var en av spelarna som efter matchen var rejält besviken och pratade en lång stund med domaren.
Det var Backman som domaren bedömde var offside – även han har sett bilderna efter matchen.
– Det känns jäkligt surt på vägen hem efter en förlust, aldrig roligt att sitta i bussen då. Det blir en annan stämning, synd att vi inte kunde bjuda på den i dag för den brukar vara ganska härlig. Men det är en del av det man är involverad i, du vinner och du förlorar. När man vaknar på morgonen är det bättre och då vill du bara köra på igen. Nu var det extra jobbigt eftersom vi ändå är med i toppen.
På läppen sitter en rejäl tejpbit. I första halvlek fick han ett rejält sår just ovanför läppen och kontakter är redan tagna inför det besök som väntar på akuten när bussen kommer fram till Karlstad.
– Jag skulle köra över en i deras lag och fick armbågen på visiret, jag tror det måste varit visiret som skar upp läppen. Så det blir att åka till akuten och sy några stygn i natt. Tjejen är sjuksköterska och har en bra kompis som är kirurg, så det skulle lösa sig bra – jag hoppas att det går fort.
Har du råkat ut för något liknande förut?
– Boll i käften har man ju fått, men det blev bara en fläskläpp. Knät fick jag sy en gång, men det var efter en brottningsmatch i omklädningsrummet som gick snett.
Sport i förändring
Stopp vid varje av de många trafikljusen på E18 genom Karlskoga. Och vi får lite extra tid att prata om att det är Backmans första säsong han har en inomhushall som hemmaplan.
Hur bandyn de senaste åren blivit allt mer intensiv med kortare byten och hur det krävs ett lag, snarare än en spelare för att vinna matcher. Värmen i hallen som kommer bli en faktor när laget möter LAIK på annandag jul hinner också avhandlas innan bussen stannar utanför Tingvalla Isstadion 23.30.
– Jag hoppas att det går fort på akuten, annars har jag skickat ett meddelande till chefen att jag kanske tar sovmorgon, om det skulle bli en lång natt, säger Backman.