Reningsverket i Ransby är färdigt som kanske Torsby kommuns största investering någonsin.
Också en direkt förutsättning för att Branäs ska fortsätta växa.
– Den här investeringen kom i grevens tid, säger kommunalrådet Peter Jonsson (S).
Lokalerna må ge ett modernt och fräscht intryck, trots såväl gråskalan som doften av... ja, bajs. Men efter jättebygget lämnar åtminstone odören Klarälvdalen och stannar innanför de väldiga väggarna.
Reningsverket är en del stor del av de 300 miljoner kronor som Torsby kommun har satsat på vatten och avlopp i Ransby och som numera gör att verkat med råge kan hantera mänskligt avfall upp till motsvarande en rätt stor värmländsk kommun i Torsbys norra delar.
– Vi har ökat kapaciteten så vi har nästan tre gånger så stor kapacitet som det gamla verket. Det har vi gjort för att svara upp för Branäs utveckling och vi har siktat på 20 år framigenom där vi tillsammans med Branäs tagit fram en plan för hur de tror att de ska växa. Så vi har ett verk som man tål att växa in i, säger konsulten Lars Nilsson.
– Så just nu är reningsverket det största i Torsby kommun, men det bland de mindre sommartid.
Byggtiden har varit lite drygt två år och utmaningarna har varit att bygga samtidigt som reningsverket varit i drift, samt att hinna färdigt i tid.
Man har använt lite drygt 1 500 kubikmeter betong, och just tillgången på betong har varit ett litet orosmoln, konstaterar projektledaren Hilary Högfeldt.
Och brist på material gör att vattenverket inte har hållit tidsplanen.
– Men vi har bra kapacitet där, så vi klarar oss den här säsongen och kanske längre fram också. På sätt och vis är det ingen katastrof för nu får vår personal lära sig det här verket, säger hon.
Efter Branäs står Torsby på tur. Även i centralorten börjar reningsverket få renoveringsbehov, och i takt med att Torsby också växer behöver reningsverket också göra det.
– Vi håller på med en förstudie som ska vara klar under första halvåret 2023, sedan blir det upp till politiken, säger kommunens va-chef Jan Westerberg.