Insändare: Kommer den nya kommunledningen fortsätta sopa tillväxtens problem under mattan?

Insändare
PUBLICERAD:
Hur kommer Karlstads nya styre att gå vidare med kommunens översiktsplan?
Foto: HP Skoglund
Samrådsprocessen gällande Karlstads Översiktsplan avslutades våren 2022. Vad hände sedan och vad händer nu? Det undrar Stefan S Widqvist, som vill påminna om ett viktigt centralt framtidsdokument som det varit tyst om under valrörelsen.

Kommer den reviderade Översiktsplanen att offentliggöras i god tid för nya synpunkter från allmänheten innan den beslutas i kommunfullmäktige? Har det tagits någon hänsyn till den omfattande kritiken som riktats mot den blågröna kommunledningens tillväxtfokus och förtätning av staden? Har det skett någon förändring av den politiska riktningen hos de nya ledningarna av stadsbyggnadsnämnden och teknik- och fastighetsnämnden efter kommunvalet? Vad har den nya politiska ledningen för tankar om att Karlstad skall bli en allt större stad som den prioriterade målsättningen? Vad får det för konsekvenser för vår miljö och dagliga liv?

Karlstad kommuns blågröna politiska ledning satte ju upp ett preciserat befolkningsmål på 30 000 nya invånare i Översiktsplanen, varav 20 000 i centrala Karlstad, som sätter ramen för och styr kommunförvaltningens arbete. Detta parat med strävan av att vara centrum i regionen – Värmlands regionala tillväxtmotor! Det uttrycker man på ett direkt sätt när konkurrensen med andra kommuner och regioner är grunden för politiken, då den tidigare kommunledningen ansett att en ökad befolkning på andras bekostnad är eftersträvansvärt. Tillväxt av Karlstad kommuns invånarantal ses som det grundläggande konkurrensverktyget. I Översiktsplanen betonas att en stor och ökande befolkning stärker kommunens attraktivitet gentemot alla andra kommuner även inom Värmland. Hur nu detta går ihop med att vara en tillväxtmotor för de mindre tätorterna?

Borde inte Karlstad kommuns nya politiska ledning starta med att utforma en vision om vad ett gott samhälle för invånarna skulle kunna vara, i stället för att göra en ökad befolkning till huvudfråga för den politiska handlingen.

Hur kom man fram till att 30 000 skulle vara målet? En spekulativ prognos på 1% befolkningstillväxt per år var grunden för detta centrala ställningstagande. Det ideala för den tidigare blågröna kommunledningen tycktes helt enkelt vara att bli större. ”Vi växer och vi skall växa!” Har den nu tillsatta politiska ledningen samma målsättning?

Den blågröna tidigare ledningen av Karlstads kommun har undvikit att i Översiktsplanen klargöra hur den allmänna välfärden för kommunens invånare skall tillgodoses både som service och tillvaratagandet av miljön på bästa sätt. Borde inte kommunal tillväxt vara en tillväxt som handlar om livskvalité och att folk mår bra, en syn som dock inte är grunden för Översiktsplanen.

Kommer det nya politiska styret att fortsätta i de upptrampade fotspåren och utan att blinka se det som en självklarhet att befolkningstillväxt enbart är tillgodo för kommunen? Kommer man att utforma ett egen alternativ syn på vårt framtida Karlstad eller kommer man att fortsätta att sopa under mattan de problem som möter en växande kommun?

En stor utmaning är t.ex. investeringsbehovet. Att växa är dyrt och sätter spår i kommunens ekonomi och för att inte tala om de grundläggande miljö- och livskvalitetsproblemen som uppstår med allt fler människor på en begränsad yta. Detta visar sig i strävan att utveckla fler täta bebyggelsestrukturer i den centrala staden och genom att bl.a. bebygga det man benämner som ”barriärområden”.

I översiktsplanen kan vi läsa att ”Obebyggda barriärområden finns i alla områden (…) mellanrummen upplevs som barriärzoner.” Det man benämner som ”barriärområden” är obebyggda eller glest bebyggda områden mellan skilda stadsdelar, som de anser skapar barriärer och nu behöver bebyggas. Detta sätt att förtäta staden skulle, om det förverkligades, skapa ”andnöd” genom att luftigheten mellan den nu befintliga bebyggelsen skulle försvinna. Vill man sträva efter en mer sammanhängande stad borde det inte vara nya byggnader som förtätar utan skapandet av öppna förbindelselänkar mellan stadsdelarna såsom gemensamma torg, parker och gröna friluftsområden.

I ivern att förtäta lyfter man fram att ”även i centrum finns mellanrum” som behöver bebyggas och ger högst anmärkningsvärda exempel såsom ”området mellan Slussvaktarstugan och Hagaleden.” Skall man klämma in ett höghus på den nuvarande parkeringsplatsen? undrar jag…och än märkligare blir det om man ser närmare på vad som uttrycktes i ”Stadsdelsvision Tingvallastaden” från 2017, där just denna yta skulle omvandlas till ett torg. Varför inte hålla fast vid det, när blir det av?

Kommunledningen borde titta närmare på den forskning som finns i Sverige om kommuners tillväxt. En forskning som visar att det finns en brytpunkt för tillväxt, där vissa kommuner hamnar i en positiv spiral och andra utsätts för urbaniseringens alltmer negativa effekter. Trots de ständiga propåerna om att Karlstad växer och skall växa så är det inte en självklarhet att det ingår i kommunens uppgifter. Vad kommunallagen anger är, att kommunen ska arbeta för de befintliga invånarna. Åtgärder för att öka befolkningen måste därför göras med syftet att gynna de nuvarande invånarna. Ingenstans i Översiktsplanen påvisas detta? På vilket sätt är den föreslagna befolkningsökningen ett verktyg för förbättring av de nuvarande invånarnas levnadsvillkor?

Karlstad kommun är en bra plats att leva på med vår tillgång till vattnet och naturen, en hyfsad välutbyggd infrastruktur, oftast god välfärdsservice med kompetent personal, flera bra kulturella institutioner och i stort en trygg stad. Låt oss förbättra dessa goda förutsättningar och inte skapa en urbanisering som inte stärker utan försvårar för våra livsomständigheter.

Den ”tillväxt” vi behöver är en ”tillväxt” med ett innehåll som gör vår stad miljömässigt bättre att leva i. Kommer kommunledningens förtätningsidé med 20 000 nya bostäder i vår innerstad att bidra till det? Kommer en fortsatt exploatering av vår stadsnära natur och undantagen för strandskyddet att bidra till detta? Kommer byggandet av segregerande bostadsområden att bidra till detta?

Det är dags för den nya kommunledningen att tänka om, för visst finns det andra prioriteringar som borde göras? När nu de nya besättningarna av politiker i stadsbyggnadsnämnden, teknik- och fastighetsnämnden, miljönämnden och kultur- och fritidsnämnden kommit på plats borde man i steg 1 lugna ner sig och inte bevilja bygglov och detaljplaner stup i kvarten. Utan starta med att diskutera vilket framtida Karlstad man vill vara med om att förverkliga och hålla byggherrarna på armlängds avstånd, så att den egna politiska visionen lyfts!

Stefan S Widqvist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.