Karlstads kommun granskar för närvarande vad som hände när Åke Sjöholm inte fick hjälp när han larmade.
– Jag kan inte kommentera det enskilda ärendet, men om något brustit ska vi försöka rätta till det, säger Marita Taserud.
Hon är hemtjänstchef i Karlstads kommun och konstaterar att trygghetslarmen i grunden handlar om just det: att individen ska kunna känna sig trygg om något händer.
Åke, 80, låg fem timmar i olidlig smärta: ”Jag är rädd hela tiden efter det här”– När man larmar, oavsett om det är ett dörrlarm eller ett personligt larm som man har på handleden eller runt halsen, så kopplas man till Trygghetscentralen i Örebro. Därifrån hör man av sig till kunden och gör en första bedömning. Om man därifrån anser att det finns skäl till åtgärd tar man kontakt med kommunens larm- och serviceenhet, som också tar kontakt med kunden, förklarar Marita Taserud.
Vid akuta vårdbehov skickas personal ut till den larmande, men i vissa fall kan det räcka med en information till den aktuella hemtjänstgruppen. Om personen har hemtjänst.
Vad gäller Åke Sjöholms specifika fall hänvisar Taserud till sekretessen, men hon konstaterar att när en kund kommer in med synpunkter eller kritik leder det alltid till en åtgärd.
– I de fallen kartlägger vi alltid händelseförloppet noggrant.
Rent generellt, skulle du säga att det finns anledning att se över hur larmfunktionen fungerar?
– När vi får in synpunkter, oavsett om det handlar om eventuella brister, dålig kommunikation eller missförstånd, har vi rutiner för hur det ska hanteras. Vi försöker gå till botten med vad som hänt, vilket kan leda till en avvikelserapport och även en anmälan enligt lagen Lex Sarah, så vi kan dra lärdom av det som inträffat. Vi vill självklart alltid göra rätt.