LEDARE: Alla gillar topplistor – men den här är rätt poänglös

Ledare
PUBLICERAD:
Det finns viktigare listor än Svenskt Näringslivs att ligga högt på.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det bästa företagsklimatet i Värmland finns i Säffle, om man ska tro Svenskt Näringsliv när de rankar företagsklimatet ute i kommunerna. Men ska man verkligen det?

Svenskt Näringslivs rankning är en partsinlaga från en politisk opinionsbildare och bör rimligen hanteras av både politiker och medier som sådan.

Sen är det självklart så att Säffle, liksom alla kommuner i länet och i landet, mår bra av ett friskt och starkt lokalt företagande. Det är självklart att Säffle, liksom Karlstad, Sunne, Munkfors och så vidare, vinner på att ha en bra relation till det lokala näringslivet och lyssna in synpunkter och önskemål som i längden gör kommunen attraktiv för både arbetsgivare och arbetskraft och ger kommunen välbehövliga skatteintäkter.

Ska detta inte bottna i godtycklighet eller skilja sig åt vem de kommunala företagarna råkar framföra sina synpunkter till, är det bra om det finns en fastställd handlingsplan i kommunen. En lokal plan som bottnar i vad som är relevant just här och som följs upp i tät dialog med det lokala näringslivet.

I skuggan av dessa självklarheter, blir det däremot helt obegripligt hur många lokalpolitiker från alla partier som verkligen menar att måttet för ett gott näringslivsklimat avgörs av Svenskt Näringslivs rankningslista!

Ja, många är de lokala partier som till och med går till val på att man ska avancera ett visst antal placeringar på en rankningslista som i stora delar mäter oväsentligheter och på sin höjd är kuriosa!

Visst, jag förstår precis som alla andra varför Socialdemokraterna i Karlstad använde det som ett sätt att angripa det blågröna styret i valrörelsen.

Karlstad har på tolv år med Moderaterna vid rodret rasat från plats 35 under S-styre till förra årets plats 128 i Svenskt Näringslivs ranking över kommunernas företagsklimat. Den senaste noteringen är Karlstads sämsta placering någonsin”, skrev de i ett debattinlägg före valet.

Linda Larsson, S-ledare i Karlstad, har använt näringslivsrankningen för att attackera lokala högerns brister.
Foto: HP Skoglund

Linda Larsson (S) använde det i valdebatter för att dunka på moderaten Alexander Torin. Nästan hundra tappade listplaceringar! Och det gör hon förstås för att det funkar.

Högern uppfattas ha mer näringslivskredd, mer fokus näringslivet och ses allmänt som mer ”näringslivsvänliga” – ändå har Karlstad under deras ledning blivit en sämre företagarstad. Att det ligger substans bakom sossarnas kritik finns det många fler mätningar som backar upp. Det är för väl det, för Svenskt Näringslivs rankning säger egentligen rätt lite om det lokala företagsklimatet.

Syftet med rankningen sägs vara att visa ”var i landet det är mest gynnsamt att starta och driva företag” men består alltså bara av ”statistiska faktorer” och hårt styrda enkätsvar från företagare.

För det är ju lik förbaskat Svenskt Näringsliv som bestämmer vilka enkätfrågor som företagarna ska besvara, vilka frågor organisationen ser som relevanta, vilka av dessa statistiska faktorer som ska anses viktiga. Och det är Svenskt Näringsliv som sen viktar svaren så att resultatet kan bli nästan vilket som helst!

Mäter man rätt saker i jakten på det bästa företagarklimatet? Är faktorerna för vad som gynnar företagen ens de samma för stora och små företag? För företag i olika branscher? För företag i olika delar av landet?

Svenskt Näringsliv prioriterar låga skatter, få regleringar, liten skattefinansierad offentlig sektor - som dessutom helst ska drivas privat.

Men för en lokal underleverantör till en offentlig myndighet är knappast hög andel offentliga jobb en nackdel.

För ett lokalt företag med många småbarnsföräldrar anställda kanske den kommunala barnomsorgen värderas högre än lägsta möjliga kommunalskatt. Detsamma gäller torde gälla kommunens arbete med att genom högkvalitativa utbildningar hålla företag med kvalificerad arbetskraft.

Visst, för kommuner som tagit sig upp ett gäng listplaceringar ger det säkert ett politiskt självförtroende ändå. För Säffle blir det en skön klapp på axeln.

Säffle kommun i topp i Svenskt Näringslivs rankning.
Foto: Solveig Voyce

Ledarsidans kritik mot rankningen är ingen kritik mot kommunens arbete. Men lika säkert som att det står en jublande näringslivschef i kommunerna som avancerat i listan, står det i kommuner som tappat i placering en näringslivschef och slår ut med armarna och säger ”Fast i våra egna mätningar är kommunens företagare faktiskt jättenöjda!”.

Det är sannolikt helt sant. Det kommunala näringslivskontoret jobbar praktiskt med det lokala näringslivets förutsättningar, Svenskt Näringslivs rankning mäter ju något helt annat.

Så när Säffles näringslivschef Pia Proper till VF menar att listplaceringen som länsetta är jätteviktig för företagen och ”kan skapa tillväxt och göra att det kommer ännu fler företag till kommunen”, ja då hoppas man förstås att det ska bli så.

Teorin blir att en bra placering på rankningen är ett bevis för ett bra företagsklimat som leder till fler företag som leder till fler arbetstillfällen och ökade kommunala skatteintäkter.

Men har nån kollat hur väl den teorin stämmer? Det är trots allt inte kommunerna med flest företag per invånare, flest företagsetableringar eller lägst arbetslöshet som toppar listan.

Så varför spelar lokalpolitikerna, inte minst rödmärkta sådana kanske – med i en sån här vinklad partsinlaga?

Kanske för att de känner sig rädda för att annars attackeras av Svenskt Näringsliv som ointresserade av näringslivsklimatet. Det är begripligt. Organisationen lägger hundratals miljoner kronor på politisk påverkan och opinionsbildning varje år. Vet man det, vet man också att en kampanj mot kommunen och den politiska ledningen kan bli hård.

Men det gör inte deras rankning mer relevant. Sen kan Säffle förstås vara bäst i länet ändå.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.