Debatt: Hur skulle världen se ut om vi lyssnar på forskningen och ställer om?

Debatt
PUBLICERAD:
Jorden. Hur skulle den kunna se ut om 50 år?
Foto: TT
Häromveckan kom FN:s nya rapport som handlar om läget för klimatet. Där slås fast att utsläppen nu är högre än de var före pandemin och att vi måste sjufaldiga våra klimatambitioner om vi ska nå klimatmålen. Det är ganska radikalt och alla förstår att detta inte är möjligt med nuvarande ”business as usual”-politik, skriver Mårten Falk, talesperson för Klimataktion.

Vi ska hålla i huvudet att om vi inte ställer om riskerar vi en galopperande temperaturökning som redan om ett par decennier leder till en miljard klimatflyktingar då stora delar av jorden förvandlas till öken och då de höjda vattennivåerna lägger våra största kuststäder under vatten.

Som för att förvärra situationen varnar forskare för att vårt industriella jordbruk med konstgödsling leder till att matjorden försvinner, med resultatet att vi inom sextio år inte har någon odlingsbar mark kvar. Och har vi ingen odlingsbar mark svälter vi naturligtvis ihjäl.

Jag har roat mig med att fantisera om hur en annorlunda värld skulle kunna se ut, en värld där vi lyssnat på forskningen och ställt om. Och bilden jag får av denna värld är allt annat än negativ. Verkligheten är naturligtvis sällan så enkel, men det kunde vara värt ett försök…

Världen 2050

1. Vi har infört bilfria städer. De breda gatorna och stora parkeringsytorna har omvandlats till grönområden där människor kan vistas och där stadsodlingar anlagts. Folk förflyttar sig oftast via cykel eller kollektivtrafik.

Den ökade grönskan i städerna har fått ned den lokala temperaturen med flera grader under värmeböljor. Då en större del av maten produceras lokalt, inne i själva städerna, har de tunga dagliga transporterna minskat rejält. Ljudbilden inne i städerna har förändrats, istället för dagens kompakta motormuller hörs mänskliga röster och fågelsång och barnen kan springa friare utan att riskera att bli överkörda.

Luftkvaliteten är radikalt förbättrad, både på grund av minskade utsläpp från bilar, men också pga grund av växtligheten – som även upptar koldioxid och därmed minskar den globala uppvärmningen.

2. Vi har slagit hål på idén om ständig tillväxt och ställt om till ett hållbart ekonomiskt system baserat på cirkulär, lokal ekonomi. Detta har medfört att konsumtionshetsen och reklamen försvunnit.

Vi har minskat beroendet av stora industrier och fler produkter produceras lokalt i en mindre, hantverksliknande, skala. Detta har lett till en högre kvalitet på produkterna och då vi slagit av oss reklamens förtrollning inser vi att vi inte behöver köpa en ny tröja eller ett par nya byxor varje år. De tusentals miljarder som tidigare lagts på reklamkampanjer är en utgift som är borta och därför blir priset på en lokalt, småskaligt producerad vara inte så mycket högre.

Det växer även fram en ny och blomstrande marknad för återbruk och reparation. De flesta transporter av varor fram och tillbaka över jordklotet har upphört vilket minskar både utsläppen och kostnaderna. Då varor produceras och säljs lokalt stannar också intäkterna i närområdet, stärker den lokala ekonomin och hamnar inte hos miljardärer långt borta. Detta bidrar till ett mycket mer jämställt samhälle.

När konsumtionshetsen minskat förstår folk att alla inte behöver egna redskap, egna fordon, egna disk- eller tvättmaskiner etc, vilket minskar människors utgifter och de kan gå ned i arbetstid. Då folk minskar sin arbetstid får man mer tid för att förverkliga sig och återhämta sig och en stor del av vår tids välfärdssjukdomar och psykiska ohälsa försvinner. Dessutom blir det fler jobb (då två personer delar på en 100%-tjänst halveras arbetslösheten).

Eftersom både mat och produkter framställs i närområdet minskar behovet av pendling och vi får därmed ned utsläppen från de miljarder bilister som varje dag pendlar till arbetet.

3. Köttkonsumtionen har minskats drastiskt, vilket frisätter enorma arealer odlingsmark. Skövlingen av regnskogen upphör eftersom denna helt beror på köttindustrins markbehov. Miljarder träd kan planteras, våtmarker återställas och koldioxidhalten i atmosfären börjar därmed minska.

Vi har också slutat att rovfiska haven och de börjar så sakteliga återhämta sig. I haven odlar vi istället ätbara sjögräs som har den nyttan att de syresätter vattnet, stabiliserar bottensediment, skyddar kusterna från erosion samt dämpar vågor och strömmar. Sjögräsängarna lagrar dessutom stora mängder kol vilket minskar klimatförändringarna.

4. Eftersom vi helt slutat med olja och andra fossila bränslen fylls inte längre haven av de stora oljetankrarna (större delen av världens havsbaserade transporter på 2020-talet bestod av fossila bränslen som fraktades hit och dit). Detta bidrar starkt till minskade utsläpp och mindre föroreningar av haven.

Stoppet på olja och gas har också bidragit till en fredligare och mer demokratisk värld. En stor del av dagens konflikter har sitt upphov i oljan och en stor del av väldens diktatorer håller sig kvar vid makten med hjälp av sin oljeutvinning. Då Rysslands, Saudiarabiens, Syriens och andra diktaturers oljebaserade maktmedel tas ifrån dem uppstår demokratirörelser som i sin tur bidrar till fred. Det är oerhört sällsynt att två demokratiska länder hamnar i väpnad konflikt med varandra och det är lika sällsynt att inbördeskrig uppstår i demokratier.

Då demokratin stärks så ökar även bildningsnivån vilket i sin tur ökar jämställdheten vilket i sin tur bidrar till att befolkningsökningen planar ut. Högutbildade kvinnor som själva bestämmer över sina kroppar skaffar statistiskt sett färre barn.

5. Jordbruket har ställt om till hållbara metoder såsom regenerativt jordbruk och permakultur vilket inkluderar gröngödsling. Då konstgödsel helt slutat användas minskar även övergödslingen av haven och vi slipper den enorma algblomningen i Östersjön och syrenivån i bottenskiktet ökar igen vilket främjar livet i havet. Eftersom vi inte längre plöjer marken, utan istället utnyttjar ett samspel mellan djurhållning och kvävefixerande växter börjar marken binda kol vilket både minskar koldioxidhalten i atmosfären och ger bördigare jordar. Detta i kombination med att vi slutat bespruta våra grödor gör att de pollinerande insekterna börjar återhämta sig vilket bidrar till större skördar.

6. Skogarna har blivit betydligt större – både på grund av den minskade köttindustrin, men även som en följd av ett upphörande av hyggesbruket. Dessa stora skogar upptar en enorm mängd koldioxid och klimatet visar tydliga tecken på att återhämta sig. Skogarna dignar av svamp och bär och är populära resmål för de människor som befriats från en stor del av sin konsumtionshetsbaserade arbetsbörda.

Tack vare den minskade reklamen har folk blivit kvitt sitt inbillade behov av att resa på semester på andra sidan jorden och de stora, vackra, orörda naturskogarna är istället semesterresmål. Detta har gett skogsägare en stabil inkomstkälla då turister tar in på de små stughotell och äter på de lokala restauranger som vuxit upp längs stigarna. Detta har även lett till ett uppsving och en vitalisering av landsbygden.

Som sagt; omställningen ser väl inte så farlig ut? Vem tycker inte om lugna, tysta städer med ren luft? Eller ett lugnare liv med mindre konsumtionshets och mer fritid? Eller mer lokalt producerade varor och mat av högre kvalitet? Eller mindre tid i bilköer? Eller mer jämställdhet? Eller renare hav? Eller färre väpnade konflikter och mer demokrati och frihet? Eller stora vackra naturskogar istället för enorma kalhyggen?

Om vi dessutom kan hindra klimatförändringarna och rädda mänskligheten har jag bara en sista fråga: Vad väntar vi på?

Mårten Falk, musiker och talesperson för Klimataktion

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.