LEDARE: Nåt är fel när friskoleaktier rusar på börsen efter en blåbrun valseger

Ledare
PUBLICERAD:
Academedias aktier sköt i höjden när valet vanns av de blåbruna och det stod klart att det inte blir några reformer för att tygla marknadsskolan.
Foto: Jessica Gow
Skolreformerna kommer under kommande mandatperiod att lysa med sin frånvaro. Det är skamligt, för den svenska skolan dras med stora problem.

Det kändes som att den var på gång, förändringen. Att efter valet skulle det äntligen komma nödvändiga och efterlängtade skolreformer. I Centerpartiet sker det en rörelse bland gräsrötterna. På Almedalen annonserade Socialdemokraterna en utredning om vinstförbud i skolan. Att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden var en av de få budskapen från partiet som kunde ses som någon form av konkret vallöfte.

Skolreformer hägrade. Om bara de rödgröna vann valet. Så blev det inte.

I stället fick de blåbruna en majoritet i riksdagen och Academedias aktier sköt i höjden. Den blivande statsministern Ulf Kristersson äger en sommarstuga tillsammans med en skollobbyist. I moderata Täby driver politikerna i domstol att skolor som får bra resultat, det vill säga har “enklare” elevunderlag, ska få mer resurser än skolor med många elever som till exempel har utländsk bakgrund eller föräldrar med lägre utbildning.

Skolreformerna kommer under kommande mandatperiod att lysa med sin frånvaro. Det är skamligt, för den svenska skolan dras med stora problem.

I en ny analys, skriven av forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson för SNS, visar de att friskolor sätter glädjebetyg. Särskilt i matematik och då särskilt på skolor som har färre behöriga lärare och drevs i aktiebolagsform. De fann sambandet mellan friskoleaktiebolag och glädjebetyg när de tog bort variabler som kunde förklara högre eller lägre betyg, som utländsk bakgrund och föräldrars utbildning, och jämförde slutbetyg med betyg på nationella provet.

Edmark och Persson är inte de första som har hittat liknande samband. Skolverket gjorde det i en analys av betygssättning av nationella prov i årskurs 9. Forskarna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich visar att friskolor rättar nationella prov generösare. Skolverket visar i en rapport att elever från friskolor klarar högre utbildning sämre än elever från kommunala skolor med likvärdiga betyg.

Det här är inte konstiga resultat på en skolmarknad. Friskolor lockar inte med legitimerade lärare, mat lagad av kockar på skola eller välutbyggd elevhälsa. Bästa sättet att locka elever är genom att eleverna som går ut skolan får höga betyg.

Den svenska skolan är i starkt behov av reformer som tar bort incitamenten till glädjebetyg. Edmark och Persson föreslår till exempel nationella prov som skrivs på dator och rättas centralt. Det kommer tillrätta med den generösa betygsättningen av nationella prov, men ändrar inte systemet på något sätt.

Just nu är det lönsamt för friskolor att locka till sig högpresterande elever som accepterar att undervisas av obehöriga lärare. Skolpengen måste bli differentierad, det vill säga att kommunala skolor måste få betalt för att de hela tiden måste stå beredda att ta emot elever från en nedlagd friskola. Ska friskolor fortsätta att finnas, måste incitamenten att anställa obehöriga lärare och sätta betyg högre än nivån på elevernas kunskap också försvinna. Kanske bör sådant ge avdrag på skolpengen.

Den blåbruna majoriteten är ointresserade av reformer på skolområdet. Det är skamligt, för de som drabbas hårdast är elever som inte har de kunskaper de tror att de besitter. Marknadsskolan gör dem en otjänst.

Lisa Gemmel

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.