LEDARE: Har vi ens råd att andas i vinter?!

Ledare
PUBLICERAD:
Riksbanken CHOCKHÖJER räntan - bolånen blir tusentals kronor dyrare för många.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kraftigt höjda elpriser, dyr bensin, kraftigt ökade bolåneräntor och en nioprocentig inflation kommer att orsaka kaos i privatekonomin i vinter. Jag har inte räknat på det än, men inbillar mig att det personligen blir för dyrt att andas nån gång i december.

Det höga elpriset kommer knappast som en överraskning, men det är för många av oss utan bundna avtal inte slut än. I söndagens Agenda i SVT varnade Markus Wråke, vd på analysföretaget Energiforsk, för elpriser i södra Sverige på kanske fyra kronor per kilowattimme i vinter – möjligen till och med ”betydligt högre än så” om det blir en speciellt kall, speciellt torr och speciellt vindstilla vinter den här gången.

Elbolaget som i ett uppmärksammat utspel för några veckor sedan uppmanade sina kunder att ta höjd för vinterns elkostnader genom att säkra en buffert på 50 000 kronor, var inte fel ute. En förbrukning på 2000 kilowattimmar per månad för en villa en vanlig vinter betyder med såna priser – och med övriga skatter och avgifter inräknat – månadskostnader på till och med över 10 000 kronor i vinter.

Och det är bara en enda fördyrande post i privatekonomin. Inflationen på bland annat mat, innebär högre kostnader i matbutiken där konsumenterna tvingas sicksacka bland hyllorna för att hitta de bästa erbjudandena för veckan.

Behövs en bil för att ta sig till och från jobbet och för att skjutsa barn till skola och idrott (så länge nu föreningarna och kommunerna har råd att hålla tränings- och ishallar med el och is), ja då tillkommer den högre kostnaden.

Lån på huset? Ja, då kommer Riksbanken alldeles lagom till veckan med en räntechock för den halva av bolånetagarna som inte bundit sina bolån.

Medelpriset för en villa i Karlstads kommun just nu är knappa 3,8 miljoner kronor – medelpriset på en bostadsrätt 2,1 miljoner. En höjning av räntan med ”bara” en procentenhet skulle höja kostnaden för bolånet med runt 1500 för snittvillan, och en tusenlapp för bostadsrätten - efter ränteavdraget! Att läggas till ett saftigt elpris.

Och som Riksbanken gjorde plågsamt klart på tisdagen kommer det inte stanna här. Inte ens i år! De påminner tvärtom lite försynt att bankerna ju faktiskt ”stresstestar” hushållens ekonomi när bolånet ges, med räntor på sex-sju procent!

”Ring banken och förhandla ner amorteringskravet”, tipsar Finansinspektionen – och bankernas ekonomer uttalar sig om hur det blir ”hushållen med de lägsta inkomsterna som kommer att få det allra tuffast i höst”. Åh fan, säger ni det! Är det hushållen som redan lever på marginalerna som får svårast att hantera ökade kostnader på tusentals kronor i månaden för det allra mest väsentliga?

Ja, inte blir det bättre för samma låglönegrupper om hushållens tajta ekonomi dessutom leder till att konsumtionen minskar och med den efterfrågan på varor och tjänster som just dessa grupper jobbar med att tillhandahålla. Caféer och restauranger som höll på att duka under under pandemiåren riskerar nu en ny rejäl smäll. En redan hög arbetslöshet riskerar att öka.

Kritiken mot Riksbankens drastiska räntehöjning har inte låtit vänta på sig. LO:s chefekonom Laura Hartman kallar det för ”ett olyckligt beslut”, och menar att det är åtgärder för att bekämpa energipriserna som behövs nu eftersom det är just dessa som driver svensk inflation allra mest.

Dra ur ett par sladdar.
Foto: Jonas Ekströmer/TT

Då kan vi gå tillbaka till Agenda i söndags och lyssna på vad Markus Wråke, vd på analysföretaget Energiforsk, också sa. Nämligen att det snabbaste sättet att sänka elpriserna är minskad efterfrågan på el, och att om hela Europa skulle göra en ansträngning för att minska sin elförbrukning med 10 procent så skulle elpriset i södra Sverige kunna halveras jämfört med priset i augusti. Allra mest värt vore det att kapa topparna när elanvändningen är som störst.

Små förändringar som kan ge avgörande resultat på den egna ekonomin och för samhället.

Agenda tyckte tydligen frågan var för känslig att ens diskuteras före valet och den tillträdande regeringen pratar väl säkert fortfarande hellre om kärnkraft. Men ska vi klara vintern är det dags att sätta fart.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.