Hoppa till huvudinnehållet

Vind- eller kärnkraft? Experten reder ut frågetecknen: ”Det är inte Magdapriser”

Publicerad:
Reporter Ida Myrin
Ida Myrin
ida.myrin@vf.se
Fredrik Wikström, professor i miljö- och energiteknik vid Karlstads universitet.
Fredrik Wikström, professor i miljö- och energiteknik vid Karlstads universitet. Foto: Håkan Strandman

Vad är egentligen bäst för Sverige – vind- eller kärnkraft? Frågan har diskuterats hett under valrörelsen och riksdagspartierna är minst sagt oense i frågan.

Fredrik Wikström, professor i miljö- och energiteknik vid Karlstads universitet, följer debatten med viss frustration.

– De kommer med mycket felaktigheter, rena lögner faktiskt, säger han.

När elpriserna stiger och klimatkrisen hotar blir engagemanget kring energifrågor stort, och i partiledarutfrågningar och debatter ställs kärn- och vindkraften emot varandra när politikerna försöker övertala väljarna om att deras löften om energisatsningar är bäst.

En av väljarna är Fredrik Wikström – en man som har lagt större delen av sitt liv på att forska om energi- och miljöfrågor och som sedan 1996 är anställd på Karlstads universitet.

– Det är så mycket felaktigheter som politiker kommer med i den här frågan, rena lögner faktiskt. Från vänster till höger, säger han.

Han tycker bland annat att man gör det lite för enkelt när man ställer vindkraft och kärnkraft emot varandra när man egentligen, menar han, behöver titta på helheten.

– Man kan inte säga att ett energislag är bra eller dåligt utan att titta på helheten, till exempel att tillgången till vattenkraft kompenserar många brister hos de andra energislagen.

Men VF bad ändå Fredrik Wikström att försöka svara på några av de vanligaste frågorna – så att vanliga människor, som inte har satt in sig i hur energiproduktion fungerar, kan förstå.

För- och nackdelar med kärnkraft vs. vindkraft, enligt Fredrik Wikström

En kort sammanfattning

Kärnkraft

Fördelar:

– Väldigt mycket elproduktion på en relativt liten yta.

– Planerbar – man vet hur mycket el som kommer att produceras.

Nackdelar:

– Planerbar – men ändå inte. När en reaktor behöver tas ur drift, på grund av reparationer eller liknande, försvinner väldigt mycket elproduktion i upp till flera månader.

– Det är dyrt att bygga kärnkraftverk och det tar väldigt lång tid.

– Kärnavfallet måste lagras i hundratusentals år.

– Avfallet kan användas till kärnvapen.

– Stor risk vid väpnade konflikter.

Vindkraft

Fördelar:

– Det energislag som går snabbast och billigast att bygga ut.

– Inga farliga risker.

– Inget farligt avfall.

Nackdelar:

– Vindkraftverk kan störa närboende.

– Om det inte blåser produceras ingen el.

Vad är för- och nackdelarna med vindkraft och kärnkraft, varför rusar elpriserna och vilka är de vanligaste missförstånden i energidebatten?

Vi tar en sak i taget.

Kärnkraftens plus och minus

Till att börja med vill Fredrik Wikström förtydliga att man måste skilja på de kärnreaktorer vi redan har i Sverige och på eventuella nybyggen.

Sex kärnreaktorer på tre kärnkraftverk

Sveriges kärnreaktorer

Forsmark: tre reaktorer

Oskarshamn: en reaktor

Ringhals: två reaktorer

– Frågan om att bygga nya reaktorer kan alltså inte klumpas ihop med frågan om att lägga ned de vi redan har.

Själv är han inte av åsikten att de reaktorer som i dagsläget fungerar ska avvecklas, utan att de ska få fortsätta köras så länge deras tekniska livslängd tillåter.

– Men till slut kommer de att falla, som en rostig bil. Man kan lappa och laga – och det tycker jag att vi ska göra så länge som det går. Under tiden bör vi göra om samhället, effektivisera våra system och bygga mer förnyelsebara alternativ som sol- vind- och vattenkraft så att vi är redo när reaktorerna inte längre fungerar.

Ringhals 2 – en av de avvecklade reaktorerna.
Ringhals 2 – en av de avvecklade reaktorerna. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Varför han hellre önskar att den förnyelsebara energiproduktionen byggs ut i stället för att nya kärnkraftverk öppnas beror på att han ser fler nackdelar än fördelar med kärnkraften.

Han radar upp de olika argumenten:

Det tar lång tid (-)

– Ett kärnkraftverk kommer inte kunna bli klart på minst tio år, realistiskt sett kanske till och med inte förrän om 15 år. Om målet är, vilket det är enligt Parisavtalet, att halvera alla utsläpp till 2030 är det därför inte ett alternativ. Det tar för lång tid.

Farligt radioaktivt avfall (-)

– De enorma mängder radioaktiva avfall som kommer ur kärnkraften, avfall som kan förstöra liv, grävs ner och ska förvaras i hundratusentals år. Hur sköts kommunikationen kring det? Hur ska vi säkerställa att folk om 20 000 år kan tolka våra tecken? Vi försöker tyda egyptiernas språk som bara är några tusen år gammalt.

Kärnvapenrisk (-)

– Bara det svenska kärnavfallet räcker för att tillverka stora mängder kärnvapen. Det här tycker jag att det talas otroligt lite om i debatten. Kommer avfallet i orätta händer i framtiden kan vi spränga jorden i bitar flera gånger om, bara med det svenska avfallet.

Dyrt (-)

– Det kostar så otroligt mycket. Det byggs inte kärnkraftverk utan statligt stöd någonstans i världen, för att det är så dyrt.

Risk vid väpnad konflikt (-)

– Vi ser riskerna för en allvarlig kärnkraftsolycka i kriget i Ukraina. Och skulle en terrorist kapa ett jumbojet och krascha det i Forsmark så vet vi inte om det kommer att gå att leva i Stockholmsområdet framöver. Små sannolikheter men fruktansvärda konsekvenser.

Tar lite plats (+)

– Kärnkraftverk kan ha en mycket stor elproduktion på en liten yta.

Vindkraft eller kärnkraft

Vilket alternativ ger minst utsläpp?

”Enligt IPCC:s femte rapport är livscykelutsläppen för kärnkraft 1-220 g koldioxidekvivalenter per kWh och 2-81 g CO2eq/kWh för vindkraft. Utsläppen under en hel livstid är därmed ungefär desamma för de två teknikerna.”

Källa: Naturskyddsföreningen

Vindkraftens plus och minus

När Fredrik Wikström pratar om vindkraft är han noga med att nämna solkraften och vattenkraften samtidigt.

Han förklarar att Sverige har mycket vattenkraft och att vi kan spara på vattnet i våra dammar när vattenkraften inte behövs, till exempel när vinden och solen ger oss den energi vi behöver i våra vindkraftverk och solceller.

– Och sedan när det inte blåser och solen inte skiner – då kan vi släppa på vattenkraften igen och på så vis kompensera bortfallet.

Foto: Heiko Junge

Han säger också att det är onödigt tyst om solkraften i den politiska energidebatten, eftersom han anser att den har stor potential.

– Solkraften håller på att bli det billigaste energislaget.

När han pratar om vindkraften nämner han följande för- och nackdelar:

Kan störa (-)

– Om man bor nära vindkraftverk kan det upplevas störande med något som roterar hela tiden, och lamporna som lyser för att flygplan inte ska åka in i dem. ”Här har vi haft en underbart vacker och tyst natur, och så smäller de hit en massa vindkraftverk”, kan vissa känna.

Inte planerbar (-)

– Människan kan ju faktiskt inte styra om det blåser.

Byggs snabbt (+)

– Man kan få ut en stor volym snabbt och billigt. För något år sedan här byggde man ut lika mycket vindkraft som en kärnreaktor producerade på ett år.

Myter och felaktiga påståenden

I den politiska debatten om energin cirkulerar flera felaktigheter, menar Fredrik Wikström. Här svarar han på några av dem.

”Det är regeringen som har gjort det för dyrt för privata aktörer att vilja starta och driva kärnkraftverk.”

– Nej, de har snarare gjort det billigare. 2018 slopades effektskatten (även kallad kärnkraftsskatt) i en blocköverskridande överenskommelse. Det som har tillkommit är ökade säkerhetskrav efter olyckan i Fukushima. Sedan ska man komma ihåg att de som äger kärnkraft i stort sett är befriade från ansvar för till exempel stora olyckor och om avfallshanteringen blir dyrare än väntat. Det får skattebetalarna stå för.

”Politiker la ner kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2.”

– Nej, de var för dyra att reparera. Hade man vetat att elpriserna skulle bli så höga nu hade man nog försökt ändå, men man visste inte. Då var det inte lönsamt.

"Att ersätta Barsebäck 1 och 2 med vindkraftparker skulle kräva en yta ungefär lika stor som Gotland, medan Barsebäck 1 och 2 får plats på Karlsö."

– Jag har inte koll på ytsiffrorna, men de är inte orimliga. Det är som jag sa en av kärnkraftens fördelar. Ytor för brytning av uran och avfallshantering dock ej medräknade.

"Vindkraften tar död på djurlivet och naturens balans."

– Falskt. Olämpligt placerade verk kan orsaka en del fåglars död, men detta är ett kraftigt överdrivet problem.

"Propellerbladen är inte miljövänliga för att de inte går att återvinna."

– Det har varit sant att de är svåra att återvinna, men nu sker snabb utveckling med vindkraftverk i trä, med mera. Och jämfört med vad kärnkraftverken lämnar efter sig så…

”Vi har Magdalena Andersson att tacka för rusande elpriser.”

– Hon har ingenting med elpriserna att göra, överhuvudtaget. Det finns tre anledningar till att elen är så dyr som den är just nu: Ringhals 4, Putinkriget och dyra priser i Europa och en dålig överföringskapacitet från norra till södra Sverige. Det enda där som politikerna kan styra över är överföringen, och alla partier får ta på sig ett historiskt ansvar för att den inte byggts ut.

Tre anledningar, från Fredrik Wikström

Därför är elpriset dyrt i Sverige

1. Från 10 augusti till 30 november är reaktorn Ringhals 4 tagen ur bruk för underhåll. En reaktor med en produktion så stor att den kan ge el till två Göteborg.

2. Putinkriget och stoppet på gasexport gör att priserna i Europa är jättehöga. I EU har vi en gemensam elmarknad och andra EU-länder vill importera som bara attan från oss nu, och det drar upp priserna.

3. Det är en dålig överföringskapacitet från norra till södra Sverige. Det finns jättemycket vind- och vattenkraft i norra Sverige som vi har svårt att få ner.

Artikeltaggar

EkonomiFredrik WikströmKärnkraftMiljöPolitikVal 2022VindkraftVärmlands län

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.