Regeringen höjer ersättningsnivåerna kraftigt. Man höjer pensionerna – igen! Sjuk- och föräldrapenningen höjs! Studenterna får höjda studiemedel från CSN!
Beskedet: Ingen höjning av försörjningsstödet – ”Får vara beredd att snåla”Så skulle man, om man var nån som ville vinna billiga poänger några dagar före valet, beskriva det rätt dramatiska beslut som regeringen fattade på måndagen när man fastställde prisbasbeloppet för 2023 – ett prisbasbelopp som bland annat används inom socialförsäkringen för att styra ersättningar.
För det är alltså vad det handlar om, att värdeskydda trygghetssystemen så att de följer med inflationen. Inte valfläsk från en regering som söker omval.
Garantipensionen höjs i och med detta med som mest ytterligare 850 kronor i månaden (för ogifta). Garantiersättningen i sjukersättningen höjs med en knapp tusenlapp, en tusenlapp mer får även studenterna och så vidare och så vidare.
Men i Karlstad kan nån som lever på socialbidrag och alltså ligger i den absoluta inkomstbotten, inte räkna med att politikerna lokalt ska fatta beslut om höjningar trots att alla matpriser skenar. Det beskedet gav politikerna i arbetsmarknads- och socialnämnden igår när tidningen frågar.
Det var nog inte meningen att de skulle låta fullt så skarpa i tonen som i tidningsartikeln, som när ordföranden i nämnden, miljöpartisten Per-Inge Lidén menar att man inte har några pengar att höja försörjningsstödet med och till på köpet redan dragit över kostnaderna.
Eller när socialdemokraten Christian Norlin, vice ordförande, menar att man inte kan ”förvänta sig att samhället ska gå in och kompensera för krig i Ukraina” och att man som ”privatperson får vara beredd att snåla”. Som om personer på socialbidrag inte redan gör det.
Dessutom kan man visst förvänta sig att samhället ska gå in och stötta medborgarna när ett krig i vår närhet leder till ökad ekonomisk utsatthet och fattigdom. Det tycker helt säkert Norlin också.
Men att man från politiskt håll i kommunen inte funderat så mycket över nivån på försörjningsstödet beror ju ändå mest på att nivåerna inte styrs av kommunen utan en riksnorm som fastställs nationellt. Det är där ändringen måste ske. Gårdagens besked om en kraftig höjning av prisbasbeloppet lär få konsekvenser även på denna riksnorm, i alla fall avseende matkostnaderna. Men det hade gott kunnat gå snabbare.
För den som lever på försörjningsstöd är det inte elpriset som just nu ger skrämselhicka. Elkostnader ligger utöver riksnormen, så även om elpriset ökar med flera hundra procent täcks kostnaden av försörjningsstödet (som förstås innebär ökade kostnader för ansvarig nämnd och kommun).
Värre är det med maten. Ja, inflationen är jobbig överlag förstås – men matpriserna är värst. Skor och kläder kan man ofta hitta på second hand. Men inte ens den som snålar och äter säsongsmedvetet undkommer inflationens påverkan på matpriserna.
Det betyder att lokalpolitikerna faktiskt har ett ansvar att skydda de mest utsatta kommunmedborgarna i vad som inte kan beskrivas som annat än kristid. Detta genom att garantera förskolor, skolor och särskilda boenden resurser att hantera prisökningarna så att de yngsta och äldsta även fortsatt får tillräckligt med mat. Här spelar förstås de utlovade skolfrukostarna en allt viktigare roll!
Men så gäller det också att företräda de ekonomiskt utsatta i kommunen genom att utöva påtryckningar uppåt om att riksnormen bör höjas snarast och för den delen gärna statsbidragen till kommunerna för att täcka de ökade kostnaderna.
Ett solidariskt Sverige håller ihop i kristider.