Nej, det är kanske inte jättestrategiskt att uppmärksamma ett nybildat parti som inte borde ha minsta chans att vinna ett enda mandat i regionfullmäktige i Värmland. Varför ge dem extra marknadsföring? Men med tanke på att det förmodligen främst är Sverigedemokraterna som skulle tappa väljare till dem, så gör ledarsidan det ändå.
Är det första gången du överhuvudtaget hör namnet ”Värmlandslistan” så är det inte så konstigt. Partiet som bara ställer upp i regionvalet har funnits sedan i våras, men någon information om vilka de är och vad de vill har huvudsakligen saknats fram till nu. Ja, den mesta informationen saknas fortfarande. Att som nytt parti vänta till slutklämmen på en valrörelse med att börja kampanja är ett avslöjande drag. De vill segla in på en liten gräddbulle av medial uppmärksamhet på ett poppis politiskt förslag – och de vill slippa kritisk granskning.
Partiföreträdarna handlar huvudsakligen om avfällingar från andra etablerade partier som samlas på en gemensam regionlista och låtsas som att regionpolitik egentligen är rätt enkelt. Det handlar bara om att prioritera vad pengarna ska läggas på – politikerlöner eller vård.
Det brukar låta så när nya frilirarpartier dyker upp. Lätta lösningar på komplicerade problem. ”Minska administrationen bara.”
Värmlandslistan är varken höger eller vänster, menar partiföreträdaren Susanne Engstad Clarke – med bakgrund i Kristdemokraterna men de senaste åren politisk vilde i Arvika kommunfullmäktige – dessutom när VF frågar.
Nåja, man förstår återigen varför Värmlandslistan tror det är vettigt att beskriva sig så för att maximera sina möjligheter att nå väljare. Men tanke på att partiföreträdarna som står på listan antingen hoppat av (eller slängts ut) ur SD och KD, alternativt företräder diverse lokala protestpartier med slagsida åt högerpopulism så är det inte direkt ett vänsterparti som söker väljarnas stöd.
Att Markus Allard, ledare för det högerpopulistiska Örebropartiet, verkar vara hjärnan bakom projektet signalerar inte minst det.
För den som speciellt lockas av partiets fokus på tandvård och på att jämställa den med övrig vård bör dock fundera ett varv över hur detta lilla regionparti tror sig kunna nå det målet.
Eller ja, den som speciellt lockas av partiets fokus på tandvård bör förstås börja med att välja riksdagsparti med omsorg. Det är nämligen på den nivån en så stor och kostsam reform skulle införas och finansieras. Då är det med ett parti i vänsterblocket man har de bästa chanserna. V, Mp och S står bakom en sån reform. I högerblocket säger både M och KD däremot blankt nej.
För att vara ännu tydligare: en högerregering kommer inte driva igenom en tandvårdsreform.
Värmlandslistan är alltså inte det första parti som säger att de vill ha en tandvårdsförsäkring av samma modell med högkostnadsskydd som gäller inom hälso- och sjukvården. Men de kan vara de enda som tror detta kan vara genomförbart på regionnivå om man bara prioriterar om regionens resurser.
Till VF säger Värmlandslistans listetta Susanne Engstad Clarke att tandvården är så viktig ”att man kanske måste dra ned på andra håll för att klara det”.
Okej, så vilka av Region Värmlands verksamheter ska läggas ned eller få minskade resurser för att säkra pengar till tandvård då? Det vore väl skönt att få svar på före nästa söndag. ”Sänkta politikerarvoden” räcker nämligen inte långt.
En utredning för några år sedan som utgick ifrån tandvårdskostnader 2014 uppskattade kostnaden för en tandvårdsreform till då uppemot 25 miljarder kronor per år. Med åtta år gamla priser skulle det handla om årliga kostnader för Region Värmland på runt 700 miljoner kronor. Det är inte växelpengar.
Visst är det kul när det svänger i politiken. Jag fattar det. När ett nytt parti dyker upp som en frisk fläkt med löften och lätta lösningar. Men snälla nån, kasta inte bort er röst på det här gänget.