Godnatt, mormor – nu får du sova en stund

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
En bild tagen, nästan på dagen, 69 år innan min mormor somnade in. Hon tyckte aldrig om nytagna bilder på sig själv, så det är 23-åriga mormor som får synas.
”Nu ska jag sova en stund.”
Det blev de sista orden min mormor sa till mig – symboliskt nog. För bara någon dag senare, dagen innan hennes 92-årsdag, somnade hon in för alltid.

Nu har det gått ungefär två och en halv vecka och jag tänker fortfarande mest på hur konstigt det är. Hur någon som funnits där i hela ens liv plötsligt bara... inte gör det längre? Och jag känner mig som en jäkla klyscha, men jag sörjer allt jag inte hann säga.

Jag hade velat säga att jag alltid kommer försöka vara lika nyfiken som hon. Hon fascinerade mig alltid när hon trots åldern alltid hängde med i samhällsutvecklingen, följde nya debatter, skaffade sociala medier, började läsa e-böcker, sms:ade – och så vidare.

Jag hade velat säga att jag alltid har sett upp till hennes värme och godhet, som när hon gladeligen bläddrade i alla grannungars jultidningar, shoppade loss i majblommelådorna, skänkte pengar till välgörenhet eller argumenterade för allas rätt att älska vem de vill.

Jag önskar att jag fick uttrycka min tacksamhet över att hon genom hela mitt liv har haft tålamod och energi för att låta oss barn i släkten vara barn. Vi fick stöka ner, leka, upptäcka, vara ledsna, arga, glada – och oavsett höll hon sig sansad och trygg. Och att hon även när vi blev vuxna lät bli att ställa krav och döma oss för våra livsval.

Jag önskar helt enkelt att jag fick säga hej då, men det går inte än på ett tag. För nu ska hon sova en stund.

(Något annat jag önskar är att jag hade fått hinna visa henne den här filmen. Men nu är det bara en tröst för mig i stället.)

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.