Discgolfen fortsätter växa i en svindlande takt. Enligt Karlstadsbon Michael Bui, som driver elittouren i Sverige och just nu designar och bygger sin första bana i Degerfors, är det bara början.
– Jag tror bara det är en tidsfråga innan vi har minst en 18-hålsbana i varje svensk kommun.
30-årige Michael Bui är själv ett bra – om än extremt – exempel på hur det kan gå för dem som grabbar tag i de speciella sorts frisbeear som används i discgolf. Det hände för ganska exakt tre år sedan, och han fastnade omedelbart.
– Jag hakade på en polare och tänkte ”vad är det här för töntigt spel”, men så kastade jag discen och var fast. Det bet riktigt hårt, haha. Det är nåt med flykten, när man får iväg kastet precis dit man vill.
Det, i kombination med att utövandet är billigt (en disc för 100-150 kronor är allt som behövs, några medlemskap eller greenfees behövs inte) och inte lika tidsödande som vanlig golf har fått tiotusentals andra svenskar att få upp ögonen. Inte minst under pandemin då utomhusaktiviteter var att föredra.
Enligt Svenska Discgolfförbundet mer än femdubblades antalet registrerade rundor från 2018 (200 000) till 2021 (drygt en miljon). Och då bör sägas att det är långt ifrån alla som bryr sig om att registrera rundorna genom verktyget Udisc.
För Michael Bui blev det allvar snabbt. Han spelade närmast maniskt, köpte discar i drivor, förkovrade sig via Youtube och började snart rikta tentaklerna utåt till både klubbar och förbund.
– Jag är väl lite den typen, när jag blir intresserad av nåt går jag ”all in”. Förra året bildade jag ett aktiebolag, Heatland Discgolf AB, för att anordna en tävling i Filipstad. Till den lyckades jag också få ett USA-proffs, Philo Brathwaite, att komma över och spela och hålla lite clinics.
Det hela gav så pass starka ringar på vattnet att Bui i år basat för en ny tävling på samma spelort, den här gången med Europatourstatus. Det är dessutom han som från och med i år ansvarar för de svenska tourerna, både på elit- och amatörnivå.
Dessutom byggs i Degerfors just i skrivande stund en 18-hålsbana som designats av...ja, ni kan nog gissa vem. Hyfsat raskt jobbat på tre år.
– Det har varit skitkul att få vara med från början och formge en helt ny bana. Jag är ju IT-konsult i grunden och reser väldigt mycket, så jag har passat på att spela otroligt många banor efter vägarna de senaste åren. Genom det har jag fått upp en känsla för vad som gör ett discgolfhål bra eller dåligt. Drömmen på sikt är att få till en större discgolfanläggning med träningsytor och 27 hål i Degerfors.
Under intervjun sitter vi intill första utkastplatsen på banan vid Skutberget, som blev Värmlands första för 20-talet år sedan. Därefter har dock inte jättemycket hänt i Karlstad, trots det exploderande intresset.
Michael Bui, som förstås sitter i styrelsen och är aktiv även i Karlstads Frisbeeklubb, tycker det är synd:
– Jag vet väldigt många Karlstadsbor som hellre åker till Kil eller Forshaga eller andra banor i närheten, för det är trångt här bland campinggästerna. Det har ju också varit oklart här på Skutberget, om det hade blivit ett Muminland hade vi tvingats flytta. Men vart är oklart.
Han fortsätter:
– Vi har tittat på ett område i I2-skogen men det föll på grund av en skjutbana i närheten. Karlstads kommun har tyvärr inte varit särskilt tillmötesgående – vid Karlstads universitet skulle vi få vara, till exempel, med tillägget ”men ni får inte fälla några träd”...
Michael Bui hoppas att kommunen kommer till insikt om vinsterna med att fler rör på sig och kommer ut i skog och mark, precis som man gjort på andra håll. Inte minst Kristinehamn där man inom kort kommer att ha tre färdiga 18-hålsbanor.
Vad gäller sportens framtid i stort är han odelat positiv, han tror till exempel att det bara är en tidsfråga innan det finns minst en 18-hålsbana i varje kommun. Faran är möjligen att ansvaret på många håll vilar tungt på ett fåtal eldsjälar.
– Även om det inte är lika mycket jobb med en discgolfbana som en vanlig golfbana krävs det ändå ganska många timmar per år för underhåll. Det ska röjas och klippas gräs och utvecklas. Jag tror att på sikt behöver man nog införa en mindre greenfee-avgift per runda, så att klubbarna har råd att anställa någon som sköter de delarna. Det kan räcka med 20-40 kronor.
Nya discgolfbanor på gång i både Sunne och KristinehamnDiscgolf
• Sporten har rötter tillbaka till 1920-talets USA, men dagens mer organiserade form uppstod i Kalifornien på 1960-talet. Den första svenska banan anlades i Stenungsund 1976.
• Spelet påminner om vanlig golf i det att discen kastas från en utkastplats (tee) och ska efter så få kast som möjligt landa i en kedjeförsedd korg. Varje hål har ett idealresultat (par) på 3-5 kast.
• Discarna tillverkas i hårdplast, väger 130-180 gram och uppför sig olika beroende på hur de utformats. Det finns drivers, fairway drivers, midrange och putters.
• Internationellt domineras sporten av amerikanska utövare, där femfaldige världsmästaren Paul McBeth är den kanske största stjärnan. Finland, Estland, Sverige, Norge och Danmark hävdar sig dock väl. Flera stora disctillverkare finns i Norden, som Discmania, Latitude 64, Westside och Kastaplast.
• I Sverige finns i dag runt 150 banor i Sverige (minst nio hål) men listan växer snabbt. Bara i Värmland har ett halvdussin banor kommit till senaste året.
• Färdiga 18-hålsbanor finns i Torsby, Kil, Forshaga, Filipstad, Kristinehamn, Björneborg och Karlstad. I Sunne och Kristinehamn (Sunneberg) är man på gång att öppna, liksom i Degerfors. Niohålsbanor finns bland annat i Årjäng, Grums, Gräsmark, Hagfors, Munkfors, Karlstad (Seminariet och Bomstad).