Debatt: Vi behöver stärka det nordiska samarbetet

Debatt
PUBLICERAD:
Stärkt samarbete och gemensamma satsningar skulle gynna alla de nordiska länderna, menar Kjell-Arne Ottosson (KD).
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Inte sedan 1952 har det nordiska samarbetet varit viktigare, mer relevant och fått mer uppmärksamhet i media. Pandemin och kriget i Ukraina har visat att vi behöver varandra. Det har också visat oss att vi behöver gemensam handling som följer upp de fagra orden om samarbete. Speciellt gäller detta för infrastruktur och försörjningssäkerhet, skriver riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD).

Vi i Norden gillar att se oss själva som förebilder för resten av världen. De nordiska statsministrarna har också godkänt en vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Det är en ambitiös vision men enbart ord kan inte lyfta visionen, det måste jobbas hårt med lösningar varje dag för att vi ska nå målen. Det kan emellertid upplevas som om de nordiska länderna inte är helt samkörda i synen på vad visionen kräver.

I det norska ordförandeskapsprogrammet står följande: Vision 2030 gör det nödvändigt att förstärka samarbetet om transport ytterligare. Det norska ordförandeskapet har som mål att etablera ett kontinuerligt och konkret nordiskt transportsamarbete.

Finlands tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam har i en utredning gjord för Nordiska ministerrådet påpekat att förstärkt samarbete om infrastruktur är avgörande för försörjningssäkerheten i en värld som ständigt blir allt oroligare.

Dessvärre är inte situationsförståelsen eller ambitionsnivån lika hög i alla de nordiska länderna. I ett konsensusbaserat samarbete har den som vill minst mest makt. Därför händer det lite eller ingenting. Tyvärr är Sveriges regering den största bromsklossen.

Kjell-Arne Ottosson (KD).
Foto: Henrik Montgomery/TT

Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling har i snart fyra år pressat på för att de nordiska länderna ska förstärka samordningen av stora uppgifter inom infrastruktur i ett eget ministerråd för infrastruktur vid Nordiska ministerrådet i Köpenhamn.

Utskottet menar att bättre koordinering är helt avgörande för att Norden ska nå målen i statsministrarnas vision 2030. Visionen kräver att vi samordnar politiken mellan de nordiska länderna för att skapa hållbara transportlösningar till havs, på land och i luften. I alla de nordiska länderna framhävs även digitalisering som ett viktigt verktyg i den gröna omställningen. För att Norden ska nå målet att bli världens mest integrerade region, krävs det att vi har friktionsfri digital kommunikation mellan medborgarna, näringslivet och det offentliga i och mellan alla de nordiska länderna. Vi behöver även friktionsfria betalningslösningar över gränserna i Norden. Sammantaget skulle det förstärka den fria rörligheten för privatpersoner och företag. Det i sin tur skulle förstärka vår förmåga att möta konkurrensen på en global marknad. Några initiativ har startats, men det går alltför långsamt. De nordiska regeringarna drar benen efter sig och den svenska regeringen vill inte gå vidare i arbetet trots att ett helt enigt nordiskt råd står bakom beslutet om att införa ett ministerråd för infrastruktur och digitalisering, detta inklusive den socialdemokratiska gruppen.

Vad innebär då detta för vanliga medborgare och företag? I slutändan handlar detta om ett bevara och utveckla den nordiska välfärdsmodellen. Därför är det avgörande att Norden tillsammans möter framtidens utmaningar genom gemensamma satsningar. Infrastrukturområdet, både fysiskt och digitalt, utgör byggklossar och förutsättningar för utveckling av vår välfärd som kräver stora investeringar. Var för sig är vi små – tillsammans utgör vi den 12:e största ekonomin i världen. Låt oss därför förstärka den samlade konkurrenskraften som bor i det nordiska samarbetet.

Kjell-Arne Ottosson

Riksdagsledamot KD och ledamot i Nordiska rådet.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.