Debatt: Så blir värmlänningarnas sopor en guldgruva

Debatt
PUBLICERAD:
Vårt hushållsavfall är fullt av värdefulla resurser som borde tas tillvara, skriver Mikael Hedström, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Vårt hushållsavfall är en guldgruva som kan ge mat på bordet och skydda oss från hala vägar på vintern. Med ny teknik kan vi ta vara på värdefulla ämnen ur det som blir kvar när värmlänningarnas hushållssopor förbränns för att ge värme och el, skriver Mikael Hedström, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.

Under sommarmånaderna är det många värmlänningar som lever båtliv, badar, vandrar eller passar på att renovera. En underbar tid på året, men också en period som leder till stora mängder avfall. Det sätter fingret på hur viktigt det är att vi lyckas ställa om samhället till en cirkulär ekonomi.

För många kan begreppet cirkulär ekonomi kännas främmande. I grunden är det ganska enkelt. Vi behöver komma bort från föreställningen att det finns en början och ett slut och i stället använda de råvaror vi redan har, om och om igen.

Ett konkret exempel är flygaska, en restprodukt som uppstår när värmlänningarnas avfall förbränns för att ge värme och el. Värmen och energin som uppstår gör stor nytta, men i det som bränns finns också värdefulla råvaror som bör utvinnas ur resterna sedan.

Vi på miljöföretaget Ragn-Sells har undersökt vilka kommuner i Värmland som ställer krav på att ta vara på viktiga ämnen vid avfallsförbränning. Av de tolv kommuner som svarat att de har avtal om energiåtervinning saknar alla utom en krav på återvinning av värdefulla råvaror.

För att kunna ta vara på de värdefulla ämnen som finns i flygaskan har vi tagit fram en helt ny teknik, Ash2Salt, som tar bort miljögifter ur kretsloppet, samtidigt som vi återvinner kaliumklorid, natriumklorid och kalciumklorid i saltform så att de kan användas igen. Låt oss titta på var och en av dessa värdefulla råvaror.

• Kaliumklorid behövs i mineralgödsel för att jordbruket ska kunna producera tillräckligt mycket mat. I dag bryts kalium i gruvor och stora mängder importeras från främst Belarus. Men kalium finns också i stora mängder i flygaska i form av kaliumklorid.

• Natriumklorid, eller vanligt koksalt. I Sverige finns inga saltfyndigheter, men med modern återvinningsteknik kan så mycket som 200 kg salt per ton aska återvinnas och användas igen i exempelvis plaster, glas, papper, byggmateriel och för att bekämpa halka.

• Kalciumklorid i den form som kan återvinnas ur flygaska kan användas för att bekämpa halka och damm på våra vägar. När kalciumklorid inte återvinns, måste nytt salt produceras genom kemiska processer. Om vi i stället återvinner salt ur flygaskan blir klimatavtrycket bara en tiondel jämfört med traditionell produktion.

Det är hög tid att helt släppa tänket på en början och ett slut. Tekniken som gör det möjligt att minska klimatpåverkan och skapa en cirkulär ekonomi finns. Värmlänningarnas hushållsavfall är fullt av värdefulla resurser som borde tas tillvara. Därför behöver Värmlands ansvariga kommunpolitiker ställa krav på återvinning av värdefulla råvaror när avfall förbränns för att ge fjärrvärme och el.

Mikael Hedström

Vd Ragn-Sells Treatment and Detox

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.