LEDARE: Bästa tiden att stoppa skjutningarna var för 20 år sedan

Ledare
PUBLICERAD:
Höj gärna polislöner men glöm inte förskolans pedagoger.
Foto: Håkon Mosvold Larsen
För politiker som lägger ut bilder med armarna i kors på Instagram när ett brott begåtts, känns det klatschigare att ropa på hårdare tag än på förskolor. Men politikerna underskattar nog väljarna. För den bästa tiden att försöka stoppa skjutningarna hade varit att arbeta förebyggande för 20 år sedan. Men den näst bästa tiden är idag.

Det finns inga ursäkter för den kriminalitet som Sverige drabbats av. Brottsligheten överlag har inte ökat. Men vi ser en ny typ av våld växa fram i Sverige. I vissa förorter har skjutningar blivit vardag.

Det kan aldrig vara en vänsterposition att se mellan fingrarna på en sådan utveckling. Det är de mest utsatta i samhället som drabbas hårdast av skjutningar och våld. Det är de som behöver tryggheten som mest, om klassresor ska finnas någon annanstans än i högtidstal.

En del av svaret för att möta utvecklingen är vad som brukar kallas för “hårdare tag”. De som begår brott måste spärras in. Fler poliser behövs och framförallt behöver poliser få arbeta med sina kärnuppgifter och få en rimlig lön. Hårdare straff är ingen mirakelkur men kan ibland ha effekt genom att kriminella försvinner från gatorna under en period.

Men hårdare tag är bara plåstret på ett redan blödande sår. Ett sätt att behandla symptomen snarare än själva sjukdomen. Politiker av nästan alla färger ropar gärna och ofta på högre straff men det talas mindre om de saker som verkligen skulle ge effekt.

Nämner man satsningar på förskolan (eller ännu värre fritidsgårdar) som ett svar på att stoppa kriminaliteten avfärdas man i debatten som en komplett idiot. Man känner sig också själv rätt fånig. Som en naiv dagdrömmare som vill ge kriminella saft och bulle och sedan tror att allt har löst sig.

Men faktum är att det är de barn som samhället svek för 20 år sedan som kärnan i dagens kriminella gäng. Att stoppa dem nu – när de redan förhärdats av ett kriminellt liv – är svårt. Att få in dem på rätt bana när de var barn hade varit mycket enklare.

Vad forskningen visar är att tidiga insatser på barnavårdscentralen och i förskolan är bland det mest effektiva man kan göra för att motverka kriminalitet. Ofta kan man tidigt identifiera risker hos barn eller en instabil hemsituation. Då behöver samhället finnas där.

Bra förskolor gör redan enorma insatser för att motverka brott utan att det ens märks. Vi ser aldrig alla de barn som aldrig blev kriminella för att det fanns kompetenta förskollärare som såg problemen i tid. Om förskolan och de myndigheter som möter barnet tidigt i livet blir ännu bättre på att samverka kan mer göras.

Det vore därför befriande med fler politiker som pratade om vikten av goda förskolor och tidiga insatser för att bryta kriminaliteten långsiktigt. Höj gärna polislöner men glöm inte förskolans pedagoger.

Men för att förskolan och myndigheter ska kunna göra sitt jobb måste segregationen också brytas. Rika kommuner har tagit ett väldigt litet ansvar för integration och utsatthet och låtit fattigare kommuner ta nästan hela ansvaret. Ska förskolor och myndigheter kunna fånga upp barn i tid behöver ansvaret fördelas på fler.

Johan Forsell, rättspolitisk talesperson Moderaterna, kampanjar på sedvanligt vis. Skärmdump Moderaternas Twitter.

För de politiker som lägger ut bilder med armarna i kors på Instagram när ett brott begåtts, känns det klatschigare att ropa på hårdare tag än på förskolor. Partiernas spinndoktorer tänker att höjda straff “går hem i stugorna”. Sedan utbryter en tävling som ingen kan vinna. Krav på hårdare straff följs av krav på ännu hårdare.

Men politiker underskattar nog väljarna. Fler än man tror inser att förskolor och tidiga insatser är den mest långsiktiga vägen framåt. Föräldrar har en viktig roll, men när de inte kan måste samhället kliva in. Trygga barn skapar sällan otrygghet som vuxna.

För att knäcka gängen behöver vi börja i tid. Den bästa tiden att försöka stoppa skjutningarna hade varit att arbeta förebyggande för 20 år sedan. Den näst bästa tiden är idag.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.